Återbesök hos Franco Conterno

En semester i Piemonte utan att hälsa på Vilma och Franco Conterno har kommit att bli en omöjlighet. Det här är människor och viner som träffat mitt i prick i våra preferensramar - rustikt, varmhjärtat och ärligt. Här är man alltid välkommen, en gång kikade vi inom mitt under siestan och stackars Vilma kom nedrusandes med håret på ända, men innan vi visste ordet av satt vi i provningscantinan med varsin rejäl tallrik ostar och dryftade allsköns världsproblem med denna drottning av Bussia Sottana.

Vilma och Franco startade Azienda Agricola Franco Conterno 1995. Innan dess hade både Francos farfar och far odlat och sålt sina druvor till andra Monforteodlare som vinifierade och buteljerade sin barolo. Idag har man 18 ha i Monforte d'Alba och Castiglione Falletto - 8,5 ha nebbiolo, 4,5 ha barbera och en del dolcetto, freisa och chardonnay. Vingårds- och källararbetet är traditionellt och ekologiskt hänsynsfullt. Användningen av svavel och koppar är minimal och man nyttjar enbart naturlig jäst. Nebbiolon och barberan lagras endast på stora begagnade botti och den årliga produktionen brukar pendla mellan 80000-100000 flaskor.

Solen strålar och det är en riktigt varm dag när vi åter styr in på Cascina Sciulun. Vilma har fullt upp med att fixa boende på annat håll åt ett gäng tyskar som hittat hit, här är bägge rummen redan uthyrda. När vi står och väntar under pergolan slår det oss att det alltid blåser en frisk och svalkande vind när vi står här i den undre delen av concan, oavsett hur hett det är i luften. Franco Conternos Bussia Munie barolo, vars druvor växer på slänten här intill, brukar också kännetecknas av en tydlig fräsch och frisk mentholanstrykning som medvetandet på något vis gärna parar ihop med denna svala vind. Munie är annars känt för att vara ett av Bussias hetaste lägen.

Vilma och de tre hundarna, med den grissiniälskande Laica i spetsen, bjuder in oss till den svala cantinan för att prova de färskbuteljerade nollsjubarolosarna och nollfemriservan.

Barolo Bussia Munie 2007 har fått ligga i 38 månader på 15-20 hl-fat och därefter halvåret på flaska. Det är inte utan stolthet som Vilma berättar att just nollsjuan blivit utsedd till Enoteca Regionale del Barolos årliga representant, varför 1000 flaskor har försetts med en konstnärsdesignad specialetikett för ändamålet - fint ska det va!

BM-nollsjuan är avgjort sprungen ur en varm årgång, här finns en stor, mörk och ymnig bigarråfrukt som parkerar i näskanalerna. Den friska mentholen har intagit en mera tillbakadragen position än brukligt. Doften är omsorgsfullt inslagen i ett rejält kraftpaket med sötmogen frukt och extraktrik inbjudande nebbioloparfym. Munkänslan är förbluffande mjuk och sammetslen, inga som helst värmeråa tanniner eller spretande syror. Tvärtom känns syrligheten aptitretande med sin mjuka apelsinkaraktär.

En ytterst drickvänlig barolo fast med massor av power. Det som saknas i komplexitet vägs mer än väl upp av drickglädje och positivitet.

Bussia Munie Riserva 2005 visar upp en, i min näsa och mun, förvånansvärt öppen karaktär. Vilma däremot, anser att nollfyran är på topp nu och att nollfemman kan ligga ett bra tag till. Ganska precis tvärtemot min uppfattning, men som hon säger:

- Det här med den personliga smaken är ett krångligt kapitel.

En definierad spagnolafrukt och stråk av dyr och vällagrad balsamico tar kommandot direkt. Det här är vällustigt läckra grejer som får mig att bli smått lyrisk. Syrorna kan möjligtvis uppfattas som ganska krävande varför viss tillvänjning är tillrådlig, tanninerna bildar en tät och förförisk matta på gom och tunga. Tämligen kraftfull version av riservan som förvisso kan ligga till sig ett decennium men för den lätt masochistiskt lagde är full njutning tillgänglig redan nu. Nollfyran är snäppet komplexare och i större behov av lång lagring.

Att komma hit, smaka de här vinerna och träffa de här människorna börjar kännas som att komma hem. När vi ska köra frågar Vilma:

- När kommer ni nästa gång? Som om vi brukade dyka upp varannan vecka.

- Vi får se. Kanske till hösten, eller nästa sommar.

- Det är lugnt, vi finns kvar här.

Tidigare inlägg om Franco Conterno och hans viner hittas här.