Groppello 2010 (Le Gaine) & litteraturtips

Groppello utgör en lätt diffus lucka i vår druvkunskapsskatt. Vi har visserligen sänkt någon låda av La Basias 2009:a för något år sedan, men där stannar vår erfarenhet av den här lombardiska exklusiviteten som i de flesta fall återfinns i trakterna kring Brescia och Lago di Garda. Oftast handlar det om matvänliga, enkla viner - synbarligen helt i vår smak, alltså! Signore Merolli har ju en hel uppsjö att välja på i sitt sortiment så vi har köpt på oss ett gäng av dessa i fortbildningssyfte.

Och Le Gaines variant är inget undantag. Strukturen är mycket lätt, närmast lättsam men långt ifrån banal. Syrorna är propra och väl tämjda men inte alls tråkiga. Doftpaketet är rödbärigt och lite lätt kryddigt eller kanske snarare örtigt. Inget motstånd överhuvudtaget, bara att bälga i sig deciliterstora klunkar av, lätt kylt till i stort sett allt - kött, fisk eller äggakaka. Ett snällare, men samtidigt snyggare, vin än La Basia-groppellon. Priset; 55 DKK, klagar man förstås inte heller på...

Søren Franks Barolo - Vinene fra Alba är ett referensverk i vardande som man som barolofantast absolut bör ha i hyllan. Snyggt komponerad, snygga bilder och snyggt skriven men trots detta ytterst matnyttig, faktaspäckad och på en nivå som tilltalar även den mest hårdhudade nörden. Man får en hel del insiderinfo som man kanske inte snokar sig till så lätt annorstädes. Som till exempel att Schiavenza har gett upp Pernos nebbiolo som barolodesignerad eftersom backen alltför ofta drabbas av hagel. Typiskt den formen av information som Kronstam eller Håkan Larsson ständigt underlåter att förse oss med.

Pellegrino Artusis Science in the Kitchen and the Art of Eating Well (La scienza in cucina e l'arte di mangiar bene) är däremot ett sedan länge etablerat referensverk när det kommer till italiensk gastronomi, ytterligare ett svart hål i kunskapsskatten för vår del - men aldrig för sent för bot och bättring. Det här är härlig läsning och gott om användbara recept sammanställda av le bon vivant; Pellegrino Artusi i slutet av 1800-talet. L'Artusi är ett historiskt dokument skrivet i en skönt avslappnad, lätt humoristisk stil. Och rätterna och recepten är ju faktiskt i stort sett exakt desamma än idag...

Groppello Garda Classico 2009 (La Basia)

Groppello är ytterligare en av alla dessa lokala italienska druvsorter, den här är mer eller mindre fullständigt endogen för regionen Valtenesi sydväst om Lago di Garda. Områdets altitud mäter cirka 250-300 m.ö.h och jordmånen här är av glacialt snitt med sandrik lera och morän. Garda Classico Groppello från producenten La Basia görs på 85 % groppello och resterande en blandning av sangiovese, barbera och marzemino. Efter en kort maceration på 6 dagar följer vila på rostfritt stål i 9 månader och på flaska i 3 månader.

Lika bra att säga det, först som sist: det här är en lysande måltidsackompanjatör. Vi har låtit en flaska vara med vid tre olika tillfällen den senaste veckan. Groppellon har klarat allt från en grillad laxbit med sauce verte till den grillade kalvbiffen med peperonata - allt med bravur och ackuratess. Här finns gott om typiskt svalodlad karaktär, sjungande syror och en ettrig aromatik som rymmer torrkryddighet, apelsinskal, tvål och en lättsam reduktiv ton som skickar iväg associationståget till norditaliensk pinot nero. Se bara upp med att hålla vinet på rätt sida 15-gradersstrecket, vid högre temperatur faller fräschören platt till marken. Jag rekommenderar 10-12 grader för maximal spänst och friskhet.

75 SEK/DKK hos Carlo Merolli.