Tanca Farrá Alghero 2005 (Sella & Mosca)

Sella & Moscas Tanca Farrá är en Alghero DOC vilken är den mest omtalade sardiska appelationen. Vinet består till hälften av cabernet sauvignon och andra hälften cannonau, eller grenache som de flesta känner druvan som. Kallmaceration och en sväng på barriques tillhör Tanca Farrás lite dunkla förflutna.

Fin medelmörk rödton i klar och transparent dager. Doften behöver sjunga upp sig ett tag men brister snart ut i sötlakrits, tuggtobak, torkade rosor och en pampig stallighet. Särskilt floraliteten, med rosor och viol, samt de mörka stråken av lakrits och tjära förleder de initiala intrycken och får en nästan att tro att vi är i Piemonte. Efter hand blir grenachekaraktären lite mer påtaglig men den italienska prägeln är konsistent.

Tanninerna är av slät och finpulvrig mockatyp medan syrorna klockar in på den vassare änden av spektrat. En del tobak och lakrits kommer igen i smaken tillsammans med järn- och granittoner som sammantaget blir ett riktigt trevligt arompaket. Eftersmaken ligger kvar längre än man kan förvänta sig och lurar på tungan.

Ett bra vin med en hel del personlighet och karisma.

Nr 72002

Cuvée 161 Terre Bianche 2008 (Sella & Mosca)

Ett vin som kostar 129 SEK och snuddar vid 15 poäng i Munskänken måste kollas upp å det omedelbaraste. Vi litar i och för sig på Rickard Albin men betygsättningen i Munskänken tenderar att korrelera ganska direkt med prislappen och ett vitt vin som renderar 15 poäng brukar kosta åtminstone 200 SEK...

Druvan heter torbato och är en strikt sardinsk angelägenhet och producenten heter Sella & Mosca som är härskare över den sardinska vinindustrin. Man har mellan 500-600 ha odlingar och ägs numera av Campari group. Svensk importör är Matric Italgross.

Gyllengult i färgen och med en omedelbar doft av honung och sträva gråpäron. Ganska ymnigt och inbjudande i ett slags loire-chenin-blanc-stuk fast lite mer av allt. Oljigt och visköst med fikonmarmelad och burkpersika i fonden fast med ett piggt sockerdrickesting i förgrunden som nog kan översättas i mineralitet. Efterhand som temperaturen stiger blir det mer sötmogna chardonnayvibbar över det hela. Allt som allt ett angenämt och kul vin att sniffa på.

Munkänslan är också lite åt det feta och vaxiga hållet till. Trots detta en fin syrlighet och ett gott löd i frukten som ger en ganska fyllig smakbild. De tre månaderna på små begagnade fat ger ytterligare skjuts åt helheten och bidrar med lite rostad avrundning på slutet.

Ett ämabelt vin utan några alltför komplicerade krusiduller.

(14p/20)

nr 72777