Barbaresco 2000 (Lano)

Barbaresco som är hyfsat mogen - lyder önskemålet för att matcha kvällens ankbröst med kumquat- och apelsinromsås. Vi har en hel del PdB riserva-nollettor liggandes efter Philipsons alla hysteriska prisdumpar i våras, men valet faller, trots detta, till sist på ett stackars uddaexemplar av Lano´s nollnolla. Vi provade nittionian hos Stefan Jensen i påskas och slogs av kraften, pondusen och den närmast perfekta mognaden hos denna.

Az Agr Gianluigi Lano har 6 ha odlingar på gränsen mellan San Rocco Seno d´Elvio och Treiso där man odlar nebbiolo till sin barbaresco på 0.6 av dessa och barbera, dolcetto, freisa och favorita på resterande. Uttaget är lågt - 38-39 hl/ha och metoderna traditionella - stora fat och 14 dagars maceration.

Vi får oss till livs en bastant doftpelare med en intensiv och koncentrerad bärfrukt - bigarråer, jordgubbspuré och amarena - samt både medicinala, florala och minerala sidospår. Varmt läder och skokräm lyckas samsas väl med Vicks Nyquil och nygräddad maräng. Sprängfylld med intressanta toner som får en att dra sig till minnes farfars gamla skinnfåtölj såväl som brasor på torra löv och solvarma ogräsörtiga ängar på den italienska landsbygden.

Smaken är väldigt avrundad med plyschlika tanniner och rysligt sansade syror. Smakprofilen är mörk och svartvinbärssaftig med en mäktig eftersmak. Detta är en, i alla stycken, sober barbaresco med väsentligt mildare framtoning än nittionian. Icke desto mindre är det en alltigenom munfyllande och samtidigt fasligt lättdrucken barbaresco.

Ett toppvin, även om nittionian var snäppet komplexare i munnen.

Vi köpte vår flaska hos Piemontevine i Hilleröd för runt danska tvåhundringen, det verkar dock inte som att man har Lano i sitt sortiment längre. Vilken tur då att man kan vända sig till Winewise som visserligen vare sig har nittionior eller nollnollor längre men däremot årgångarna 2004 och 2005, som vi bestämt kommer att fylla på med på torsdag!