Långfredag i Nørrebro

Vi trotsar "lukkeloven" och sammanstrålar med Billigt Vin-Ingvar på Köpenhamns Hovedbanegård för en liten vinexkursion som skall vidga vyerna och täppa till lite luckor i kunskapsskatten...

En yndig vårdag är det i alla fall och efter en lunch på stan, följt av en och en halv timmes promenad norrut, hamnar vi till sist i kvarter som påminner oss om East Village och Alphabet City i New York i slutet av åttio- och början av nittiotalet. Mängder av gamla slitna byggnader belamrade med graffititags och trottoarer som kräver flanörens odelade uppmärksamhet, ett område som har en ungdomlig, konstnärlig och alternativ känsla över sig - som att något är på gång.

På Jægersborgsgade ligger Terroiristen, en vinbar som specialiserat sig på naturliga, autentiska viner från, i första hand, Italien och Slovenien. En alternativ undergroundbar som ägs och drivs av Stefan Jensen som även importerar vinerna via sina importfirmor Winewise och Winebrokers. Vi sätter oss till bords och Stefan (titulerad WJ = winejockey) börjar med att servera oss tre viner från norra Piemonte.

Lessona 2005 (Tenute Sella) består av 80% nebbiolo och 20% vespolina. Sella är en av Italiens äldsta producenter som har gjort vin från egna gårdar i 340 år. Man har 20 ha odlingar och producerar c:a 80000 flaskor årligen. Lessona och Bramaterra är belägna precis på alpernas kant och odlingarna ligger på branta sydsluttningar. Tillsammans med Langhe, Valtellina och Gattinara är detta ett av de klassiska nebbioloområdena och vinerna härifrån blir uttalat mineraliska, eleganta och långlivade.

Färgen är väldigt ljusröd och lätt slöjig. En stor parfymerad doft med röda vinbär och klarbär som bas, mycket attraktiv och med krispig mineralitet i massor. Syrorna är klart dominanta och ger ett mycket svalodlat och friskt intryck. Vitvinselegans med torr, nästan sandig, eftersmak.

Bramaterra 2004 (Tenute Sella) kommer från järnrikare jordar och detta ger sig tillkänna direkt i den brunare nyansen. 70% nebbiolo och resten vespolina och croatina.

En burgundiskt proper fläkt av röda bär släpper upp ett gäng fikon, dadlar och aprikoser. En maffig doft som ändå ger ett smidigt och ganska lätt helhetsintryck. Smaken är mycket komplex med rika syror och pulvriga tanniner i god balans. En porös munkänsla hjälper fram den långa eftersmaken som får brodera ut sig i munnen.

Carema 2003 (Santa Clelia) är gjort på 100% nebbiolo och kommer från Canavese. Årgången känns klädsam och har givit en rikt extraherad frukt som aldrig blir överväldigande med en ton av övermogna bananer vilande över glaset. Riktigt fin balsamico och ett stänk soja ger ett myndigt intryck. Tanninerna är finkorniga och i fin harmoni med syrorna.

Barbaresco 1999 (Lano) från San Rocco Seno d´Elvio är traditionellt framställd med lång maceration och lagring på stora botti. Väldigt tät och mörkröd. Tuggtobak, lakrits, asfalt, svarta oliver och rykande tjära. Superkoncentrerad med massiv tanninstruktur som är helt i synk med syrorna och trollar fram en näst intill perfekt balanserad nebbioloupplevelse. Stilmässigt mycket nära Roagnas Pajé, glöm allt snack om barbarescos femininitet o s v, det här är riktigt kraftfulla grejor. Stefan tar själv ett glas och ser lite sorgsen ut:

- Det här är sista flaskan och nu är det äntligen i balans, det har varit tjurigt och tvärt tidigare men nu blommar det ut...

Pinot Noir 2006 (Simcic) från slovenska Goriska Brda får representera något helt annat efter en så mäktig nebbiolo. Vackert djupröd färg och ovanligt intensiv. Doften är rejält sumpig och sötfruktig, vaniljen är påtaglig från den generösa(?) fatkontakten. Även i munnen blir det sött och nästan lite svulstigt med för snåla syror som ger ett platt intryck, inte min påse.

Stefan plockar fram ett glas till och vi undrar vad det här kan vara; lingon, röda vinbär och en ren nästan nyduschad doft. I munnen är det ack så syrligt och väldigt vitvinslikt, det skulle kunna vara en grignolino eller kanske någon obskyr druva man aldrig hört talas om? Men så här kan alltså pinot noir också smaka, Domaine Montanet-Thoden är en anrik, ekologisk producent som härjar i de kalkrika jordarna i Auxerrois, norra Bourgogne.

Vi tackar Stefan för en trevlig och lärorik eftermiddag och åker hem en smula klokare och ödmjukare.