torsdag 23 december 2010

Tignanello 2006 & Barricadiero 2007


Lillejulafton och en smäktande stadshotellklassiker på menyn: Beef Wellington. Kvällens två viner har båda sitt ursprung i "centro" fast det ena i Chianti och det andra i Marche. Det ena har en glassig poängplockaraura och det andra osar småskalig biodynamiker - Berlusconi möter Birger Schlaug, Stureplan möter rondellen i Tyringe, Armani möter blåkläder.
Två synbarligen helt olika viner men hur stora är skilladerna egentligen? Hustrun provar helblint och vi låter vinerna andas ut en timme innan första sniffen.

Första glaset är tätt och mörkrött med svarta reflexioner. Genast en ganska framfusig doft med rikliga mängder julkryddor, svarta vinbär och sötmogna körsbär. Mycket snygg doftprofil som känns medveten och lättgillad och med en fatprägel som känns påkostad eller snarare dyr. Läcker munkänsla med finmalda tanniner som hänger kvar ett bra tag på tandköttet. Syrorna är tipp topp och tar hand om matens fett och sälta på ett föredömligt sätt.
Hustrun gillar skarpt och vill ha det till någon slags italiensk Châteauneuf-du-Pape med Bordeauxambitioner, vilket på något sätt känns som en träffande beskrivning. Suveränt välgjort och trevlig årgång men paketet känns numera lite väl stylat för min smak och några femhundra kronor tycker jag absolut inte att det är värt.

Tignanello 2006 kommer från marchesi Antinoris 47 ha stora vingård, med samma namn, i Toscana cirka 30 km söder om Firenze. 80% sangiovese, 15% cabernet sauvignon, 5% cabernet franc som fått ligga 12 månader på barriques.


Andra glaset är, om möjligt, ännu tätare och mörkare, nästan trögflytande. Doften är lite yvigare med tunga blåmogna bär, muscovadosocker, målarpyts och en köttig animalitet, samtidigt fläktar friska mentholpustar förbi och mineraliteten riktigt knakar i näsborrarna. I munnen samlar det ihop sig och förvandlas från småbusig halvslugger till reciterande underground-poet. Smäcker lakrits stämmer av med en lätt bitterton och smyger in en näve finlemmade tanniner i perfekt samklang med den rika frukten.
Hustrun detekterar en rustikare ton med stall och jord i doften och en lite mer oslipad struktur vilket föranleder henne att utbrista:
- Det här är mera du.

Barricadiero 2007 kommer från biodynamiska producenten Aurora i Marche. 75% montepulciano, 15% cabernet sauvignon, 10% merlot som fått ligga 12 månader på barriques. Provat tidigare här.


För min del är det inget snack om saken; jag föredrar Barricadieros agrara rusticitet framför den glättigare cityslickern. Tignanello är inte på något sätt ett "bättre" vin trots att det är trehundra kronor dyrare, det känns däremot mer ängsligt tillfixat för att tilltala en större publik. Tvivelsutan väldigt trevligt att prova och en fin matackompanjatör men för utslätat för att lämna några bestående minnen.

Tignanello finns i årgång 2007 på SB och Barricadiero handlas hos Carlo Merolli eller Cibi e Vini i Köpenhamn för 159 DKK eller hos SB till det lite mer välsaltade priset 349 SEK.

4 kommentarer:

Finare Vinare sa...

Bra match, Patrik!

Tignanello har blivit galet dyrt. Men så blir det när stora vinföretag bygger "brands". Målet är ju att hissa priset på flaggskeppsvinerna så mycket som möjligt för att befästa hela företagets premium-status. De som åker med på priskarusellen är de som behöver dessa markörer. Vi som älskar själva vinet, kan lätt hitta andra stimulantia.

Bläddrade igår genom K&L Wines bestsellerlistor. Bland röda toscanare är det Tignanello och Fontalloro som leder. Tignanello är mer än dubbelt så dyrt ($86) som Fontalloro ($39). Knappast ett bättre vin - men mer polerat och tillrättalagt, likt en glassig klädbutik på Kastrups taxfree-område.

Barricadiero känns fortfarande som en jordbruksprodukt i bästa bemärkelse. Blåstället på.

God Jul! Och stort tack för alla dina fantastiska skriverier under året som gått.

Italienska viner sa...

En, på papperet, lite udda duo men med massor av gemensamma nämnare.
Både Fontalloro och Rancia gör ju jobbet lika bra som någonsin Tignanello - eller varför inte Barricadiero? En jordbruksprodukt i allra högsta grad!

God Jul på er också och tack själva för all inspiration!

/Patrik

Henrik sa...

Jag dricker gärna Tignanello - om det är en bra årgång och någon annan betalar.
Barricadiero har jag druckit en gång (2006:an) och tyckte mycket om det. Dock minns jag tanninerna mer som atleter än finlemmade ... Och så vill jag minnas att det fanns lite härliga vinteräpplen i doften. Carlos pris betalar jag gärna för Barricadiero - nästa gång jag beställer därifrån.
God Jul!

Italienska viner sa...

God jul på dig också Henrik! Vi föredrar våra atleter finlemmade `-)

/Patrik