Grannbloggaren Mr J på Goda Vinare konstaterar i sitt senaste inlägg att Piemonte och södra Rhône är stekheta områden i den svenska bloggosfären och att Toscana hamnat i bakvattnet tillsammans med exempelvis Rioja. Detta är en alltigenom korrekt analys men med ett internationellt perspektiv vill jag nog hävda att Toscana, och framför allt brunello, har en förvånansvärt stark position trots alla fiffel-och-bågskandaler och brunellogates som passerat revy de senaste åren.
Vi blir därför sugna på att plocka fram en brunello med lite (?) mognad och letar oss tillbaka till det hypade 1997, en lysande artikel av John Mariani om fenomenet finns här, och smakar en tidigare oprövad producent som man inte hittar mycket information om.
Färgen är brukligt tegelbrun med klar transparens. Doften är till en början väldigt endimensionell med höstlöv, våta stenar samt mineral- och buljongtoner. Efter några timmar i karaff får frukten fart och letar sig förbi all mognaden, en del varma jordgubbsaromer och något sötkärvt i stil med rabarber tar sig ton. Tredjehandspaletten består av läder, lakrits och söt piptobak - en riktigt angenäm doftsymfoni till slut.
En nästan snipig syrlighet dominerar i munnen men tämjs lätt med hjälp av en bit riktigt god Tallegio, eftersmaken är inte anmärkningsvärt lång men väldigt läskande efter alla de tjuriga syrorna. Det känns som ett utpräglat matvin a´la den gamla brunelloskolan, den moderna "internationella" stilen är även här av det hårt ekade och fruktpackade slaget.
Inget charmtroll precis men likaväl en intressant bekantskap i form av ett ursprungstypiskt och ärligt vin.
(16p/20)
7 kommentarer:
Sex provade Chianti noterar jag i högerspalten på din blogg, vilket skall jämföras med 24 Barolo. I rest my case! Skämt åsido, jag uttryckte mig lite provokativt för att försöka sätta fokus på en region som jag råkar tycka väldigt mycket om. Mina första omvälvande vinupplevelser kom från toskanska viner, och det har väl helt enkelt format mina perspektiv. Brunello är förvisso gott, men kommer jag att få läsa om fler chianti på din blogg?
Hej Mr J!
Jag håller med dig - Chianti är spännande och ska härmed få mer uppmärksamhet. Med 50% toscanskt blod i ådrorna ser jag det mer eller mindre som en plikt.
/Patrik
Jag kommer kika in med jämna mellanrum för att kontrollera hur det går med pliktuppfyllelsen. Jag noterade för övrigt att Castello di Brolio -06 kommer i majsläppet.
Brunello och Chianti i all ära Patrik, men det här borde väl egentligen vara din favoritappelation. Färre viner att hålla reda på dessutom så att det blir lite tid, kraft och pengar över till annat. ;-)
http://www.italianmade.com/wines/doc10113.cfm
Anders - vi har såklart provat ett par Colline Lucchesi, bl a Tenuta di Valgianos toppcuvée nollfyran och blev faktiskt smått imponerade - ambitiöst och välgjort i lite svalare Bolgheristil.
En helt klart överskådlig appellation!
/Patrik
Kul att ni redan testat och att vinet har mer än sitt namn att bjuda på!
Såg att åtminstone en Tenuta di Valgiano begåvats med 3 bicchieri. Var det den ni provade?
Jo, vi provade nollfyran som var väldigt bra men kanske inte det mest typiskt toscanska man druckit. Victoria Vine i Odense importerar till Danmark.
/Patrik
Skicka en kommentar