Vi fick med oss en souvenir från Köpenhamn: Giacomo Fenocchios barbera som vi har gått och varit sugna på ett bra tag. Stefan Jensen importerar via sitt Winewise till Danmark och hade en stackars flaska tillgänglig när vi besökte honom på hans vinbar Terroiristen. Fenocchio är ju populär i Norge (varifrån den här lite beklämmande artikeln kommer...) men väldigt lite omtalad i Sverige. Det är en Monforte-baserad producent med 10 ha odlingar i Bussia (Monforte d´Alba), Cannubi (Barolo) och Villero (Castiglione Falletto) varav 1,5 ha är barbera från Bussia Sottana.
Barbera d´Albans vinifiering sker i rostfritt stål varefter man lagrar i botti i sex månader.
Vi häller upp ett djuprött, nästan purpurfärgat vin i kuporna. Doften är med ens rikligt fruktig med en tydlig mineralbas av kalk, grus och flinta. Bären verkar vara knallröda och daggigt friska, ett rejält knippe färskt, nyklippt gräs och ett band av gröna örter skiner igenom.
Syrorna är av det höga och friska slaget, en riktigt sizzlig munkänsla som gör plats åt fruktigheten som kommer igen i munnen, en konsistent helhetsbild där näsa och mun är överens.
Ett absolut matkrävande vin, förstås, men förmodligen den mest fruktintensiva barbera vi druckit. Helt i vår smak och priset ligger strax under en dansk hundring. (16,5p/20)
Till vår glädje tycker vi oss märka att man mer och mer börjar uppskatta Moscato d´Asti som ett svårslaget efterrättsvin runtom i stugorna. Den pigga fruktigheten, den festliga bubbligheten och den låga alkoholen gör den idealisk till många fruktbaserade efterrätter. Vi har fått Moscato d´Asti som välkomstdrink vid ett flertal tillfällen i Piemonte och ett par gånger faktiskt till charkuterier och milda, krämiga ostar. I dessa fall krävs lite friskare syror som står att finna om man går upp ett steg i kvalitetsskalan.
Ikväll plockar vi fram Cascinetta Viettis 2007:a som vi låtit ligga något år extra och det har den mått bra av. Härliga tropiska frukter som ananas, mango, passionsfrukt paras med gråpäron och Golden delicious-äpplen. Avrundad och ovanligt stor i munnen med en lätt blommighet i eftersmaken och låga, lättsamma syror.
4 kommentarer:
Låter lovande ! Vore kul med en genomgång av hela Fenocchio-sortimentet. Snygg touch med kycklingen i bakgrunden !!
Aah, skönt med estetiskt sinnade läsare som uppskattar våra subtila små bildinstallationer. :-)
Precis - ett rejält Fenocchiofokus vore verkligen spännande.
/Patrik
Hej Patrik!
Första gången jag lämnar en kommentar men absolut inte första gången jag läser dina härliga återgivelser. Jag tillhör definitift en av Mascato d'Asti anhängarna men är på jakt efter mera syror och personlighet. Har du några producent tips, såg att Cascinetta Viettis 09:a kommer att släppas i Maj men annars. Vad händer när man låter dessa ligga på rygg några år? Tappar den inte fräshören? Tack för en gedigen och härligt skriven Italienrapport. Mvh David.
Hej David och tack för att du tittar inom!
Först måste jag tipsa dig om GoWine Editores utmärkta "100 Moscato d´Italia" som går att beställa från förlaget:
http://www.gowinet.org/pubblicazioni/36-guide/66-100-moscato-ditalia.html
Jag rekommenderar även deras "100 Barolo" som också är mycket behändig och faktaspäckad.
Som vanligt hittar man det mesta som är roligt i Danmark, t ex Ca du Giaj som Carlo Merolli har eller Pietro Rinaldis "D´Ampess" hos le-papillon.dk. Vigin gör den, i mitt tycke, friskaste och mest användbara moscaton, finns hos piemontevine.dk.
SB har Bavas "Bass tuba" (75159) och Vignaioli di S.Stefanos moscato d´Asti (82410) som är lite komplexare, dessa finns bara i halvflaskor så de ska man nog inte ligga på. Annars tycker jag att något år på rygg kan bringa harmoni även åt en moscato d´Asti utan att den tappar fräschören - prova!
/Patrik
Skicka en kommentar