Cavalier Bartolomeo är inte en producent vi känner särskilt väl. Vi har smakat Solanotto e Altenasso-barolon ett par gånger tidigare, i olika årgångar, och tyckt att det varit en mycket trevlig barolo i oklanderlig Castiglione Falletto-stil. Så pass trevlig att vi köpte med oss ett par flaskor hem för ett par år sedan.
Nuförtiden är det barnbarnet Dario Borgogno som håller i trådarna och jag läser mig till på hemsidan att cantinan moderniserats på sistone och att man numera börjat lagra på barriquer. Jag vet inte om denna reform hade hunnit slå igenom 2005, jag vill minnas vårt smakprov för ett par år sedan som ytterst slankt och traditionellt i sin stil. Vi får se om dessa omdömen kvarstår efter att juldagskvällens exemplar skrutinerats.
Vingårdarna Solanotto och Altenasso är små till ytan och belägna längs Castiglione Fallettos västliga gränsområde, mot La Morra och Barolo till, och nästgårdsgrannarna bär stolta och välkända namn som Fiasco och Monprivato. Det görs inga andra barolo med de här vingårdsnamnen på etiketten men Brovia hämtar en del av druvorna till sin Garblet Suè från Altenasso. Altenasso står för strukturen och Solanotto för aromatiken och parfymen i den här cuvéen, enligt Dario Borgogno.
Efter ett par timmars luftning har vi full fart i glaset. Man kan sammanfatta de första doftintrycken som lika delar potens och elegans - kraftfull stenfruktsparfym i paritet med amarena-extrakt men som hela tiden hålls tillbaka av blöta stenar, brasrök och stråk av blod och rost. Strålande barolonäsa med temperament såväl som eftertänksamhet på repertoaren.
Till kvällens spezzatino på kalvrygg med rejäla skopor gröna ärtor badandes i den mustiga tomat- och vinsåsen, kliver den här barolon ytterligare ett steg framåt på estraden. Ljuvlig munfyllnad med rund och mogen frukt i basen, sandig och tät tanninstruktur i mellanregistret och en perfekt avstämd syra uppe i diskanten - snudd på en fulländad ung barolo-sensation för gom och smaklökar. Som grädde på moset bjuds man dessutom på ett härligt efterspel som lockar fram dova toner av tryffel och lämnar kvar ett skönt tranbärskärvt rafs på tungan.
Jag kan inte med bestämdhet säga huruvida man nyttjat små eller stora fat i lagringsprocessen, men hur man än burit sig åt så har man gjort helt rätt. Allt är i total balans och vinet är fullpackat med drickglädje och dito energi. Snyggt, virilt, ljuvt, märgfullt, sammansatt och harmoniskt - knallbra!
6 kommentarer:
Se där! Ytterligare en baroloproducent värd att lägga på minnet uppenbarligen. Ja, jo, jag har hört namnet tidigare men mycket mer än så är det inte.
Återstår förstås att närmare reda ut frågan om när ekregimen förändrades och vad det till äventyrs innebär för vinets karaktär. Lite ovanligt att se en Langheproducent röra sig i riktning mot ökad använding av barriques i det här skedet. Mitt intryck är annars att den strömmen ebbat ut och åtminstone punktvis vänt.
P.S. Den "hemsida" du länkade till (www.piemonte.dk) ser ut att vara någon speciell dansk version. Originalet verkar vara denna
http://www.cavalierbartolomeo.com/
där man bl.a. även hittar information om en andra Barolo från Cannubi San Lorenzo.
Ja se där, man verkar alltså även ha 800-900 flaskor Cannubi San Lorenzo-barolo på sitt samvete. :)
Jo, den där hemside-adressen verkar lite besynnerlig. Jag har dock inte hittat någon importör i Dk, tyvärr.
En riktigt bra barolo är det i alla händelser. Väl värd att hålla utkik efter. Och årgången är tipp-topp, vi har vid det här laget ett helt gäng 2005-favoriter.
/Patrik
Undrar om det där med 800-900 flaskor möjligen kan vara ett feltryck (en nolla borttappad?). Om de nu inte börjat praktisera skördeuttag i stil med Roberto Voerzios verkar knappa tusentalet flaskor på 1,75 hektar vara i minsta laget. ;)
Jag är nog mera skeptisk till de 1,75 hektaren i Cannubi, låter mycket för en så pass liten producent och man borde i så fall synas i Masnaghettis Enogea. Skulle tro att man köper druvorna.
/Patrik
Nja, det verkar egentligen inte vara Cannubi (inte ens "Storcannubi") enligt den nya distriktsindelningen utan den del av San Lorenzo som fortsättningsvis bara kommer att få heta San Lorenzo, utan något föregående Cannubi, och som Masnaghetti kategoriserar/beskriver som ett separat underdistrikt. På kartan över Barolo-Novello hittar jag visserligen inget om Cavalier Bartolomeo där heller men i den senare utgivna översiktskartan över hela DOCG-zonen finns hans San Lorenzo med som enda exempel på ett lägesvin därifrån.
Om han köper druvorna eller äger/arrenderar marken går inte att se på översiktskartan men gissningsvis handlar det om en ganska ny buteljering. Annars hade väl Masnaghetti fått med den redan på den särskilda kartan över Barolo-Novello.
Skicka en kommentar