fredag 23 december 2011
Brunello di Montalcino 2006 (La Rasina)
Tänk vad en god årgång kan göra för att skaka nytt liv i en, under en period, lätt förbisedd region eller vintyp. 2006 i Montalcino har, i varje fall för mig, inneburit att nyfikenheten för den här den ädlaste inkarnationen av sangiovese åter har väckts med besked.
La Rasinas brunello är av den moderna typen med kort maceration i rotofermentor och lagring i 14 månader på orostade barriques och 13 på gamla botti. Vi har således ställt in våra nasala receptorer och smaklökar på en kraftfullare, mörkfruktigare och lite maffigare BdM redan innan vi häller upp.
Alla de nyss nämnda epiteten rasslar in ganska direkt efter upphällandet. Mycket doft och det mesta rör sig i det mörka och lite tunga spektrumet med en frukt som är bigarråbemängd, snudd på kirschig. En del bittermandel från faten och en skvätt petrokemiska primärångor från den forcerade extraktionen får mig att tänka att det här lika gärna kunde vara en barolo framställd med samma metoder.
I munnen hittar vi tanniner som är mycket finmaskiga men täta och ettriga med ett fast grepp om tandköttet, medelhöga syror och en kraftfullt sötmogen körsbärsfrukt. Inte lika tanninintensiv som en ung barolo förstås men även här hade det varit mycket lätt att gå fel om man inte vetat vad man hade i glaset. Eftersmaken är lång men klingar av i en lätt bitter ton.
Vi tuggar i oss en Beef Wellington och här sköter sig La Rasina föredömligt, den smakrika köttbiten inlindad i duxelles-fyllning, senap och smördeg är mycket betjänt av den kraftfulla frukten och mörkret i vinet. Beef Wellington verkar för övrigt ha blivit en lillejulaftonstradition här hemma utan att vi har märkt av det själva...
Definitivt ett bra vin i sin stil, passar till kraftiga kötträtter men är inget man fortsätter att dricka efter maten, därtill är det alldeles för tungt och kraftigt - troppo pesante. Enter Montevertine 2007...
Finns hos BB Vin i Dragør som har, i vårt tycke, betydligt intressantare brunelli än den här i sortimentet. En flaska räcker gott åt oss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Gårdagskvällen avnjöts i sällskap av bl.a. Quercecchio 2006. Ett klart snäpp uppåt i förhållande till 05:an liksom i förhållande till Cerbaia 2004, som båda ändå skött sig med den äran. Jag tycker nog vi pratar Montevertineklass här.
Kul att du börjar bli "sangiovized" Anders. Quercecchio 2006 har vi inte investerat i ännu men det känns som ett ganska givet köp.
För övrigt är det inte den enklaste sak i världen att hålla ordning på "Cerbaia", "Cerbaiona"(Molinari) och "Cerbaiola"(Salvioni)... :)
Som sagt, Brunello is back with a vengeance.
Tack för sneak peek, Andersuw. Quercecchio 2006 väntar på att bli inhandlat med det snaraste.
Vore intressant att få reda på vad namnledet "Cerba.." betyder och varför det är så vanligt i Montalcino.
God Jul tillönskas Patrik och andra Italienfreaks!
brunello i rätt kostym (botti) är aldrig fel. vi har fyllt på ganska mycket 2006 och redan smakat av en och annan:
http://vinosapien.com/MyTastings?Wine=,526,249,1512,318&Year=2006
direktheten finns där, men under all drickbarhet finns en klockren struktur som lovar gott för framtiden.
och god jul på er!
"Sangiovized" är kanske att ta i Patrik. ;) Men jag börjar i alla fall få ett visst grepp om denna hala (kanske rentav fala?) druva och kan konstatera att äkta och oförfalskad Sangiovese inte behöver vara helt fel.
Och som sagt Quercecchio 06 är snäppet vassare än sin föregångare och Cerbaian, lite vitalare och lite fylligare men i samma goda stilart. Väl värd de ca 20 kr mer Carlo tar för den.
Fast ikväll återgår vi nog till andra jaktmarker. Ankan ligger redan i ugnen så jag antar att det blir något tanninfritt blask till att börja med. Men sedan ... ;)
FV: Min gissning när det gäller "Cerba" är att det är en lätt förvanskning av "Cerva" (hjort/hind). Bokstäverna "b" och "v" är ju rätt närbesläktade lingvistiskt sett. Men varför hjortsläktet (om det nu är vad det handlar om) har så högt symbolvärde i Montalcinotrakten har jag inget omedelbart bud på.
Även Barolo håller sig för övrigt med ett "cru" vid namn Cerviano (i Novello, söder om Ravera och Panerole), med hjortar på etiketten till det enda lägesvin som görs därifrån (Marziano Abbona), precis som på Cerbaia. Men jag har inget intryck av att namn som börjar med "cerv" eller "cerb" är särskilt vanliga i Langhetrakten.
God Jul på er alla!
Vinosapien - Tack för titten på Santa Maria, det verkar inte som om det är någon brådska med dessa.
FV o Anders - Re: Cerba - Enter Carlo!
God Jul på er allesammans och till er alla som orkar läsa.
/Patrik
Patrik: Verkar som Cerbaia är utsålt hos Carlo så jag hittar inte den info jag antar du menar att jag skulle kika på. Kan du lätta lite på förlåten?
B&V (labiale indoeuropea): spökar specielt i dialekt : baligia/valigia (väska); valle/balle (dal). Cervo/cerbo (hjort). Cerbaia er udsolgt i 2004. Vigna Cerbaia 2005 är kvar. Quercecchio 2006 er safarivärd IMHO men ellers er det en Buon Natale e Felice Anno Nuovo
til alle "svenska vinbloggare" men specielt til Italienska Viner ( der diskrimineres!)
Ciao,
Carlo
Jag misstänkte att du hade koll Carlo. Buon Natale anche a te och diskriminere mere!
/Patrik
Carlo: Ja jag trodde väl att det var labialväxlingen som spökade. Det gör den ju ofta inte bara dialektalt utan även över språkgränserna: eng. labour vs. it. lavoro, fr. travailler vs. sp. trabajo o.s.v.
Men enligt FV dyker ju "cerba" ofta upp som namnled i just Montalcinotrakten. Förutsatt att det stämmer, vet du om det finns någon särskild förklaring till att hjorten är en så populär symbol just där?
Labiaväxling: se ochså Vizkay/Biscaglia osv. Størstedel af Brunello territoriet er/var dækket med skov, med store forekomster af hjorte (idag er det mest vildsvin).
Med tanke på det eskalerande vildsvinsbeståndet så vore väl en förestående namnändringsreform på sin plats? Vad sägs om "Cinghialaia", "Cinghialona" och "Cinghialola"? ;)
/Patrik
Skicka en kommentar