söndag 27 februari 2011

Bordeaux on a budget


Vi har inte riktigt kommit att begripa oss på grejen med Bordeaux under de tio år som vårt vinintresse sträcker sig över. Vi har förstått så mycket att allt verkar börja och sluta där, och att det finns människor som närmast tillber de riktigt flotta slotten likt gudomliga monument och betraktar vinerna därifrån som de åttonde underverken.

Vår erfarenhet av distriktet är synnerligen begränsad - en del Munskänksprovningar där området varit i centrum har passerat revy genom åren och ett antal kursviner har vi provat på. Somliga har varit av högre klass och av anständiga årgångar men inte lämnat några särdeles bestående intryck.
Vi köpte Gute Weines Bordeaux 2005 Starter Kit för att få chansen att prova vad som erbjuds i prisklassen €15-30 ett omtalat bra år som 2005. Första halvan av lådan provades för halvannat år sedan, återstående 6 flaskor kollas av halvblint ikväll, med en insprängd joker i form av Ricasolis Rocca Guicciarda 2006 för att vi inte ska kunna slappna av fullständigt.
Noterna blir av det kortare slaget då det inte var en särskilt upphetsande eller inspirerande samling viner vi hade på bordet.


1. Ett nästan bläckblått, mycket tätt vin. Svarta vinbär, rostade fat och lite pennväss. Rikligt med kryddor och en klädsam mineralsälta i doften. Lite vasst och kantigt men väldigt fylligt och med en slags pampig stiltypicitet där lite lingonblad och en aptitretande restbeska ska visa sig resultera i kvällens mest intresseväckande helhetsintryck.

Ch. du Retout Cru Bourgeois 2005 (€14.95) - Haut Medoc

2. Rejält med söta vaniljtoner och lite reduktiva drag till att börja med. Blåbär, hallon, plommonsylt och mandel. Lättare i munnen än i näsan, avrundade fruktsyror med plyschiga tanniner, viss lätthet i eftersmaken. Tämligen platt och enkelt.

Ch. La Grave Figeac Grand Cru 2005 (€29.95) - Saint Emillion

3. En del grönstjälkiga drag som får det här glaset att stick ut en smula. Kött och lite annan trulig animalitet, dyr damparfym, apelsinmarmelad och likörinlagda körsbär utgör den något egensinniga doftbasen. Schysst balans med dova, mörka syror och bettiga tanniner som mynnar ut i en medellång eftersmak. Kul, men udda representant.

Ch. Pontac Montplaisir 2005 (€19.95) -Pessac Leognan

4. Eter, tandläkarmottagning och intensiv körsbärsfrukt. Kraftfull doft i ljusröd dress och en del snygga fat i kanten. Körsbären och kärnorna är väldigt framträdande och får oss att misstänka att vår italienare har smugit sig in här. Munnen är dock alldeles för len och snäll, detta är en smooth operator som inte gör något väsen av sig. Rocca Guicciarda 2006 har en tuffare struktur än så här. Skön näsa men hejdlöst menlös mun.

Ch. Gaudin Cru Bourgeois 2005 (€23.95) - Paulliac

5. Kryddigt med en mörk frukt, rejält med nyrostat kaffe och vaniljsocker - identitetslöst på många sätt. Bra fyllighet och harmoni i munnen men helhetsintrycket känns superstylat i förtvivlad ängslan att slipa bort alla vassa kanter. Trist.

Ch. Clauzet Cru Bourgeois 2005 (€22.50) - Saint Estephe

6. Ännu en sötfruktig, vaniljpräglad och plommonspäckad representant. Inte utan klass och pondus men fruktansvärt tråkigt - man känner sig som enda sjuåringen på festen bland en massa vuxna. Sitt still och rör inget!

Ch. Bellegrave 2005 (€29.95) - Pomerol

7. Ett gäng destillerade toner i form av rom och cognac öppnar upp. Mandelmassa och moreller dyker fram så småningom. Strävhet och medelintensiva fruktsyror i bra balans med en behaglig munkänsla som resultat. Här kan vi nog tänkas ha en internationaliserad Chianti i glaset?

Rocca Guicciarda Riserva 2006 (139 SEK) - Chianti Classico



Kvällens slutsats är att det enda av ovanstående viner vi kan tänka oss att köpa igen är det billigaste: Chateau du Retout 2005 som var angenämt till älgtjälknölen och kändes traktstypiskt med sina tydliga cabernetmarkörer. Ricasolis riserva smälte väl in i sammanhanget och var inte helt självklar att peka ut vilket väl får betraktas som ett gott betyg; vinmakarens intentioner tagna i beaktande...

4 kommentarer:

Ingvar Johansson sa...

Jag vill minnas att du var mer positiv till den första halvan av lådan ? Kommentaren om Rocca Guicciarda Riserva var riktigt snygg, en råsop förmedlat som beröm

Italienska viner sa...

Jo, första halvan hade Cambon la Pelouse och Ch Faizeau som var mer i min smak. Nu var detta i och för sig ett och ett halvt år sedan och smaken tenderar att vara i ständig rörelse så...

Jag gillar i och för sig Rocca 2006:an men kan ju inte komma ifrån att den är väldigt stylad.

/Patrik

Ingvar Johansson sa...

Jag har också uppskattat att dricka Rocca Guicciarda Riserva. Som dryck betraktat är det helt ok. Betraktar man det som företeelse blir jag mer betänksam. Här har vi ett vinområde i hjärtat av Italien med lång tradition, en egen unik druva och så gör man ett vin med ambitionen att det ska smaka som ett bordeaux-vin. Vill man göra ett fransk-inspirerat vin tycker jag det är mer smakfullt att IGT-klassa det.

Italienska viner sa...

Väl talat Ingvar! Du börjar komma i gång hör jag, kanske snart dags att plocka fram det knallröda skynket: La Spinetta! ;-)

/Patrik