Barolo Pie Rupestris 2003 (Cappellano)

Den ursprungliga planen var att kolla av Cappellanos nolltreor en gång i halvåret för att se vart de tar vägen. När vi så tar en titt i almanackan ser vi till vår förfäran att vi idag skriver 6 månader och 1 dag sedan sist...

Cappellano är tvivelsutan en av de högst aktade baroloproducenterna tillsammans med Bartolo Mascarello, Giuseppe Rinaldi och Giacomo Conterno. Vem man än talar med i Piemonte uttrycker de inget annat än högsta respekt för den här familjen och deras viner. Vi var nära att få till ett besök i somras genom Stefan Jensens försorg men det avblåstes tyvärr i sista stund. Vi får se om vi har bättre lycka i oktober.

Vi häller upp utan att lufta, eftersom årgången är som den är - snabbmogen och kanske lite instabil - så låter vi vinet utvecklas i glaset under kvällen. Färgen är mörkt köttsaftsröd med tydligt bruna reflexer. Doften bjuder på åtskilliga mognadstoner i form av buljong, torkad svamp, soja och ljuv balsamico. Lite krutrök som av nysmällda kinapuffar och vinkelslipsångor tittar fram efter ett tag. Frukten känns djup och söt som kokt bärkompott av jordgubbar och blåbär. Ett helt underbart sniffarvin med flera lager av doftsensationer.

I munnen blir man varse att kombinationen varmt torrt år och det beryktade Serralungaläget Gabutti har framfött en varelse med kraftfull och robust tanninstruktur. Trots den snabba mognaden är syrorna vid gott liv om än av det lite opolerade slaget. En kraftig fruktpelare gör klart att detta är en bredaxlad och kraftfull barolo men som har hjärtat på rätta stället. Till kvällens grillade lammrostbiff med olivpotatis funkar det finfint men det är faktiskt minst lika trevligt på egen hand. Ett kontemplationsvin som på något sätt skänker andakt åt dricktillfället.

Vi köpte en låda när Carlo Merolli sålde ut nolltreorna för 200DKK i vintras och sätter ett kryss i almanackan den 28:e februari 2011 då det är dags att plocka fram flaska nr 3.