"Tunnlar, finns dom?", "Jag är nyfiken tunnel", "Såsom i en tunnel". Åtskilliga är de svenska filmklassikerna som behandlar ämnet men den titel som bäst speglar situationen kanske vi får låna av Roy Andersson och hans stilistiska 80-talskortfilm: "Någonting har hänt"?
I alla fall var det vad vi förväntade oss när vi i kväll kramade korken ur en PdB-nollsexa för första gången på ungefär ett år, att just någonting skulle ha hänt. Sist tyckte vi nämligen att det hela började kännas ganska snipigt, snålt och ogint vilket föranledde oss att tro att vi endera hade att göra med en trist flaska, eller att det här vinet var på väg in i den proverbiella kulverten - det där tillståndet när primärfrukten börjar vika undan och när där inte finns några utvecklade mognadsaromer som är riktigt villiga att ta över spakarna - ett fenomen som brukar vara vanligast förekommande, och särskilt tydligt, hos nordrhônsk syrah.
Men kvällens glas visar direkt upp ett ystert beteende, helt i paritet med de första solida intrycken som den här normale-nollsexan gav för ett par år sedan. Excesser av visslande vinbärsfrukt och metalliska mineraler, ljus och skir floralitet, blodrostiga stråk samt en perfekt avpassad skopa julkryddor. Doften är en ren uppvisning i grenen barbaresco-elegans.
Även munupplevelsen stämmer väl överens med de gamla noteringarna - stabila syror och nästan späda tanniner med en tät fruktpastill i mitten - här finns inget att anmärka på. Och letar man efter ett vin till den rosmaringnuggade lammytterfiléen och rotfruktsgratängen - look no further.
25 kommentarer:
Kul att höra! Jag köpte 18 flaskor förra sommaren på Philipson och har bara druckit några. De var lite snipiga sist, som ni säger, men med löfte om en bättre framtid. Dags att börja dricka igen. Hur länge håller dom?
Var får du tag på PdBs viner?
Undrar nyfiken Anders i Stockholm.
Mats L - Relevant fråga. Länge än, skulle jag säga. Inga som helst tecken på någon förändring i mognande riktning än så länge. Men passa på och njut nu, om du gillar ungdomlig nebbiolo på toppnivå vill säga.
Anders J - Philipson Wine i Kokkedal norr om Kpnhm har med jämna och ojämna mellanrum blow-outs på PdB. 80DKK var dagspriset på 06:orna ett bra tag - snorbra förstås, trots att kronkursen stank just då. Just nu är det 07:an som finns för 100DKK.
http://www.philipsonwine.com/default.aspx?p=24&sku=66501307
/Patrik
Vi öppnade av en tillfällighet också en flaska idag, men var inte alls imponerade. Småtrist, med rätt liten doft och smak tyckte vi. Bra tryck i tanninerna. Får spara våra få kvarvarande flaskor ett tag till...
Skønt! Jeg har ofte hørt om temmelig stor flaskevariation i PdBs basis.. Hvilken lot har I der, Patrik?
Vh Niels
Om jag kommer ihåg korrek från eBob, så har alla lots över 9.1 en viss del riserva juice i sig. 9.0 tappades när de fortfarande planerade att göra riservor. Jag tror jag läst allt mellan 25 och 40%. Det är säkert en del i variationerna, även om Philipson borde ha allt från samma tappning?
Jag hängde aldrig riktigt med i de där lot-teorierna. Gårdagens flaska, liksom alla de övriga vi hittills druckit, är 9.090. Vi har dessutom en obruten låda 9.110 och skulle de flaskorna visa sig vara ÄNNU bättre så blir förstås ingen lyckligare än vi.
Ulrik - PW är väl PdB's överlägset största kund så de får säkert flera sändningar. Sist vi var där lossade man en Guigal-långtradare, med bara CdR-2005...
/Patrik
Som övertygad tunnelist (det var nu många år sedan jag själv kom ut ur tunneln och har nu börkat anta balsamiska mognadstoner) blir jag överraskad att läsa att saker och ting redan verkar ha skakat på plats i 06:orna. Överraskad så till den milda grad att jag nu vet vad jag ska dricka i helgen. Nog går väl Barbaresco bra till jet lag?
Gout - Min anspråkslösa lilla analys var nog snarare att den här flaskan inte ens hittat in i sagda tunnel ännu. Men sakerna var i allra högsta grad på-plats-skakade trots detta. Stora flaskvariationer, vad det verkar.
/Patrik
Överraskande att den var så öppen! Senaste flaskan vi drack hade redan tunnlat, så nu är vi inställda på flera års väntan. Frågan är bara hur många....
FV - Jo, bastulagringen på PET-flaska har givit snabbmognande resultat! Allvarligt talat så smakade den här flaskan ganska precis som jag minns att de gjorde när de släpptes. Vi har som sagt också råkat på tvärstängda exemplar.
/Patrik
Om tunnlar finns är en befogad fråga Patrik. Jag är för egen del en smula osäker på svaret. Däremot är jag säker på att jag inte gillar dem ... om de nu finns. De är ju inte trevliga att befinna sig i och man vet aldrig när man kommer ut och vad som egentligen väntar på andra sidan. Så skall man välja en passande "svensk" filmtitel får det för min del bli "Fucking tunnel". ;)
Ytterligare en sak jag är säker på är att 06:an är den bästa Produttori normale jag provat i späd ålder, vilket närmare bestämt är alla tidigare från 98 och framåt utom 00 och 02 (som väl ingen tror skulle kunna konkurrera). Näst bäst är, i mitt tycke, 04. Dessa båda årgångar är också de enda jag funnit anledning att bereda plats i "källaren". Jag har även provat 90, 95 och 96 men då först i mogen ålder, med minst 10 år på nacken. Av dem är det bara 96:an som tål en jämförelse med 04 och 06.
Här bör kanske för tydlighets skull tilläggas att de 06:or jag provat båda tillhör de förhållandevis tidiga tappningarna. För den första flaskan noterade jag inte "serienumret" eftersom diskussionen om vad det till äventyrs innebär då ännu inte kommit igång. Den andra, som tillhör den låda FV hade godheten att transportera hem åt mig (tack igen för denna välgärning) är 9.099. Intrycken av båda är lika konsistenta som goda.
Jag har efter första provsmakningen för ett och ett halvt år sedan valt att lämna dem ifred eftersom det finns en del annat i "källaren" som har förtur. Just nu är det B&B-årgångarna 98-01 som jag i första hand sätter korkskruven i.
När det gäller reservaandelen i olika tappningar av 06:an verkar den frågan fortfarande i högsta grad omtvistad. Se t.ex. den här ganska långa tråden med inlägg från ett antal personer vars kunskaper och omdöme jag sätter ganska stor tilltro till. Så om de inte kan säga säkert vad som gäller tror jag ingen utanför Produttoris egna väggar har full koll på läget:
http://wineberserkers.com/forum/viewtopic.php?f=1&t=22694
Anders - "Fucking tunnel" är väl helt klart att föredra framför "Tunnel 4-ever"? ;-)
Helt enig med dig i årgångsvärderingarna, 2004 är förstås bra men inte helt i par med 06. 2001-normalen har varit helt OK de gånger vi provat.
Jag har också försökt hänga med i de olika diskussionerna om riserva-andelar i de olika tappningarna runt om i den virtuella vinvärlden. Slutsatsen är, liksom din, att många av analyserna verkar vara ganska, ska vi säga: kreativt spekulativa?
/Patrik
Mitt i prick, Patrik! :))
Förresten... lätt att föreställa sig diskussionerna på framtida blindprovningar där man ska analysera skillnaderna mellan de olika buteljeringarna. Öva att säga efter oss nu: "Whatever... Is... Cool... With... Me..."
Rapport från Côtes-du-Råån:
Stängt, slutet, lapp på luckan.
På återseende efter 2015.
L9.113
Gout - Känns lite som att anhängare av teorin:
lot 9.0XX - bonnajuice, drick och var glad
lot 9.1XX - fancy riservastuff, göm och glöm
härmed får vatten på sin kvarn. Empiriskt men högst ovetenskapligt förstås.
/Patrik
Patrik, om du ser ngt lysande erbjudande, ochnorkarvagera kurir får dungärna slänga iväg ett mail....
Roger that, Ulrik. Jag brukar kasta ett getöga på PW's kampanjer. Just nu är det 2007 för 100DKK men de kan bättre än så.
Hur är det - blev det några riservor 2007? Har Vacca lämnat fältet öppet för en ny hysterisk spekulationsrunda? Intrigen tätnar. ;-)
/Patrik
Tackar. Jo det blev Riservor 2007. Har redan sett dem säljas på vissa siter. Jag tror dock Galloni skrivit någonstans att den varma årgången har gett mindre utpräglade skillnader mellan de olika vingårdarna. Men jag är ändå suger på en låda eller så....
Kunde inte motstå frestelsen att i rent vetenskapligt syfte öppna en av våra flaskor igår kväll. Vår diagnos hamnar någonstans mellan extremerna. Inte riktigt inne i tunneln men däremot på väg in.
Vinet var inte alls ogästvänligt och grundstrukturen är oförändrat lovande. Men en del av de angenäma övertoner som tydligt kunde förnimmas när vi provade det för ett och ett halvt år sedan har i huvudsak gått förlorade. Jag letade t.ex. förgäves över det tydliga stråk av äppelkaka som fanns där tidigare. Nu kvarstod på sin höjd en liten pust vanilj.
Sammanfattningsvis är vinet just nu lite mindre komplext därför att det tappat en del kortlivade fruktestrar utan att få något annat istället. Bara att vänta vilket jag gör med viss optimism eftersom där finns kraft och vitalitet, balans och harmoni samt en fin kärna av typiska Nebbioloaromer.
Att denna Produttori "tunnlar" kommer för övrigt inte oväntat. De riservor av årgång 99 som vi köpte strax efter att de släppts var alla bedårande i utgångsläget. Med ytterligare några år på nacken var de klart mindre tilltalande och det är först det senaste året som de börjat komma till sin rätt igen.
Hur kallt har du för övrigt i källaren Patrik? Temperaturen kan ha rätt stor betydelse för hur snabbt vinet tappar sin ungdomliga fräschör.
Det mesta som är ämnat för lagring håller 10-12 grader här hemma, t o m kallare på vintern - lite åt det kylslagna hållet, jag vet. Och lagringstemperaturen är förstås högst väsentlig för primärfruktförfallet, som du säger. Dock har vi upplevt att samma lot med samma lagringsbetingelser betett sig helt olika med bara något års mellanrum. Och den här senaste verkade t o m ha primärfrukten hyfsat intakt. Luriga grejer det här.
/Patrik
Det du säger om temperaturen förklarar nog hela skillnaden mellan våra iakttagelser. Vi har avsevärt varmare (ca 18 grader i genomsnitt över året), vilket enligt Arrhenius (förvisso måttligt precisa) lag bör innebära att våra viner genomsnittligt sett (med viss variation beroende på den kemiska sammansättningen) åldras nästan dubbelt så fort som era.
18 grader är förstås på tok för varmt för viner som egentligen bara skall bevaras, inte utvecklas, exempelvis flertalet Sauvignon Blanc och Muscat. Dessa har vi därför sedan några år tillbaka i ett helt vanligt men rejält tilltaget kylskåp inställt på sin maxtemperatur (8 grader). Men för lagringsdugligt vin (flertalet rödviner samt Riesling) funkar 18 grader ganska bra enligt våra erfarenheter även om man förstås måste vara beredd på att saker och ting sker snabbare än vad som förutskickas i "bruksanvisningen". Nackdelen med en genomsnittstemperatur på runt 10 grader är att du lär få vänta till pensionen innan dina B&B-viner av årgång 200x blir fullt utmognade. ;)
P.S. Glömde säga att det här med flaskvariation förstås är en realitet och sannolikt förklarar det faktum att ni ibland, trots den låga lagringstemperaturen, märkt tydlig skillnad mellan flaskor som ni öppnat med bara något års mellanrum. Flaskvariationen är inget mysterium den heller, utan har att göra med hur mycket syre som slinker med vinet vid buteljeringen (vilket varierar mer eller mindre från flaska till flaska beroende på hur bra buteljeringsanläggningen är) och hur tätt korken sluter (en ovanligt dålig kork kan släppa in bortemot 1000 gånger mer än en ovanligt bra). Screwcap i kombination med en riktigt bra buteljeringsanläggning bör ge nästintill obefintlig flaskvariation men där är vi tyvärr inte än.
Jo, jag är medveten om den långsamma B&B-mognaden. I värsta fall får vi köra bastu/PET-flaskegrejen på hela rasket! Vi har en del Cerrati 04:or som ligger i svalare rumstemp, kanske skulle göra en jämförande studie, lagringsförhållandena emellan, vad det lider?
Angående flaskvariationer så är det väl egentligen bara vid de här tillfällena - när man har en rejäl laddning liggandes av samma vin - som man på allvar väger in detta som en variabel? När man bara provar en enstaka lågpresterande flaska så avfärdar man ju i regel vinet, årgången och kanske rentav producenten som undermålig.
/Patrik
När det gäller lagringsförhållandena: Jag, jag skulle definitivt experimentera lite med detta (på små kvantiteter förstås) om jag var du. Tror dock du kan skippa varianten med PET-flaskan i bastun. Jag tvekar inte att ge ett vin som är lite för kallt en kort omgång i micron. Men längre än så tror jag inte man bör gå på värmefronten. ;) Och ombuteljering blir det inte tal om numera. Blir det en skvätt kvar i flaskan må syret med annan gas fördrivas innan den hamnar i kylskåpet. ;)
När det gäller flaskvariationen: Det faktum att flaskor från en och samma låda, transporterade och lagrade på exakt samma sätt, visar sig vara rätt olika, särskilt efter ett tag (flaskvariationen blir dessvärre bara större och större ju längre från buteljeringstillfället vi rör oss) innebär en ganska rejäl tankeställare, inte sant? När jag avfärdar ett vin på basis av en testflaska är jag numera alltid benägen att tillfoga en reservation om att det kanske hade med just den enskilda flaskan att göra. Tyvärr blir det ju en smula dyrbart och i en viss mening mödosamt att testa sig igenom en hel låda innan man vågar ta beslut. ;)
Skicka en kommentar