Det är precis i mitten av juli och det talas om värmerekord på gång lite varstans i norra Italien - 40-45 grader som värst. Vi snurrar upp på en innergård i nedersta Bussia Sottana, precis på gränsen till kommunen Barolo, för att stifta bekantskap med en anrik producent som vi hittills aldrig provat tidigare. Franco Conterno är vinmakare i femte generationen och odlar så mycket som 25 ha här i Bussia med en årlig produktion runt 100000 flaskor.
Mottagningen sköts initialt av tre mycket varma hundar som inte gör mycket väsen av sig utan låter oss passera utan invändningar. Cascina Sciuluns "first lady" Vilma Gabutti kommer ut och ber oss vänta en stund i pergolan medan hon förbereder vår provning. Vi sitter mitt i Bussias mäktiga amfiteater och tittar ut över idel ädel nebbioloadel som riktigt dallrar i hettan när den minsta hunden glatt spatserar förbi bärandes på något pinnliknande objekt.
- Var det inte en grissini hon hade i munnen? Frågar jag.
Vilma bjuder in till sitt svala provningsrum där hon dukat upp med kokt, rå och torkad salami, lardo och fyra sorters ostar - två olika robiola och två olika tuma eller toma - som serveras med cugnà som är den sylt man gör på druvresterna efter pressningen som får koka tolv timmar tillsammans med äpplen, päron, hasselnötter och valnötter. Vilma är urpiemontes och talar italienska med härligt skånskskorrande "r".
- Italienska är mitt andraspråk. Här hemma talar vi mest piemontesiska med varandra. Säger hon.
Hon har ett bullrande skratt som nästan får glasen att klinga mot varandra nere i den fantastiskt vackra cantinan som är i femte generationens ägo. Produktionen är mycket traditionell och man framställer sina viner utan att använda några kemiska preparat under växtperioden.
- Vi bor ju här - mitt i vingården. Förklarar hon.
Vilma gör klart för oss att hon älskar det piemontesiska köket och har inte mycket till övers för nymodigheter men hon är ändå mycket nyfiken av sig och kan inte låta bli att fråga:
- Vad äter ni i Sverige?
- Tja, kött och potatis. Svarar vi lamt.
- Vad för slags kött?
- Jaa, allt möjligt: gris, oxe, kyckling...
- Usch, jag hatar kyckling. Har ni några vildsvin där uppe?
- Jo, vildsvin finns det ganska gott om...
- Blä, vildsvin är det värsta jag vet!
Därpå får vi oss en lektion i den ädla konsten att koka ragù - eller sugo di carne som är det enda godkända namnet här. Tolv timmars koktid och två rejäla glas barolo får vi veta är oundgängliga attribut för en lyckad dito. När vi kastar oss över de underbart goda ostarna utbrister Vilma i ännu en oförglömlig oneliner:
- Har jag bara en god ost, ett glas rött vin och tak över huvudet så är jag nöjd.
Langhe Chardonnay "Vigna Bujet" 2009 (€6.70) har till 90% legat på rostfritt stål medan 10% har fått en snabb vända i barrique. Druvorna hämtas från östläget Bujet i Bussia.
Päron och ett rejält lass ljusgul frukt. Fin syrlighet och en friskt aptitretande profil. Bra eftersmak med övervägande fräsch frukt, ingen direkt mineralitet att tala om men en stor och saftigt syrlig munkänsla - vi hade nog gissat på arneis om vi inte vetat. Väldigt trevligt.
Dolcetto d´Alba "Vigna Bussia" 2009 (€5.80) Druvor från runt om i Bussia macererar i 4-5 dagar och lagras på stål.
Otroligt färgintensiv i mörkaste lila. Gott om mörk frukt med det där suveräna syrastinget som bara klockren dolcetto kan ha. Bittermandel, körsbär och blåa plommon i doften. Urläcker till Vilmas salame cotto. Vi körde hit dagen efter och köpte en låda för att dricka under semestern och den gick åt - kanonvin lätt kylt till lunchpastan i sommarhettan.
Barbera d´Alba Superiore "Vigna Pugnane" 2008 (€8.00) är 90% barbera och 10% nebbiolo från Pugnane som macererar i 8-9 dagar och ligger ett och ett halvt år på stora fat.
Målarburk, terpentin och lite salmiak i första svängen. Frukten är maffigt mogen men väldigt markerad, riktigt trevlig näsa. I munnen är den direkt utan att vara enkel med sin sötmogna fruktighet - talar direkt till lustcentrum.
Langhe Nebbiolo "Mesdi" 2008 (€9.50) från Mesdi i Bussia som vätter mot syd/sydost. 7-9 dagars maceration och 10 månader på stora fat.
Mycket lättflyktiga toner till en början. Lätt slampig frukt med en sötaktig doft. I munnen känns det lätt med en kort och frisk eftersmak. Trevligt men ganska enkelt och en smula atypiskt men det törs vi inte säga till Vilma...
Barolo "Bussia Munie" 2005 (€22.00) 15-20 dagars maceration och lagring på stora botti.
Snygg transparens och fin orange ton. Massor av jordgubbar och hallon som är företrädesvis mosade. Målarburk och tryffel. Mycket lätt och elegant i munnen. Skönt avrundad tanninstruktur och saftig syrlighet - en drinker i tillgänglig stil. För att låna ett mycket talande uttryck av Vinosapien: "ett redigt vin".
Barolo Riserva "Bussia Munie" 2004 (€26.00) är riservaversionen som får 4 år på stora fat.
Makalös frukt rakt upp i nosen. Rikt extraherad och intensiv med generös mineralitet i basen och tjära, brasrök och lakritspipa ovanpå. Rasande läcker i munnen med en, i det närmaste, perfekt balans mellan syror och tanniner. Ljuvligt hantverk och ett måste i källaren - mäktig framtidspotential.
När vi börjar bli färdiga med provningen kommer den lilla vita grissinihunden nedför trapporna och som en betingad reflex räcker Vilma ned en hembakad grissini till den lilla:
- Ah, la principessa! Utbrister hon och hunden trippar stolt ut med sin nyinförskaffade snack. Vilma skickar med oss en burk av sin hemgjorda Cugnà och vi tackar för oss och har hittat ännu en favoritproducent i detta fantastiska vindistrikt med sina underbart egensinniga människor.
Franco Conternos viner är mycket svårfunna här uppe i Skandinavien. Närmaste agentur finns i Tyskland - Baglio Antica Sicilia som håller schyssta priser.
7 kommentarer:
På Facebook finns en "gilla-knapp". Du borde skaffa en sådan för dina beskrivningar av besöken.
Me likes.
en härlig/redig liten berättelse;)
franco conterno står numera på listan över besöksvärda producenter.
tack!!
Det är precis sånt här man vill läsa om sommaren när man är kvar i Sverige. Nästan lika bra som ett eget besök - ännu en vit fläck färglagd, tack för det!
När vi i år bestämt att stå över Langheefter tre raka år är det en fröjd att få följa med Er på en snabbvisit. Nästa år .....
Tackar ödmjukast för alla vänligheter!
/Patrik
Vill bara tacka för tipset Patrik! Franco Conterno hade vi förvisso kläm på sedan tidigare. Vi var där för två år sedan och fiskade upp en sexpack av Bussia Munie -04. Men trots att den mer än väl motsvarat förväntningarna hade vi nog hoppat över dem denna gång om det inte varit för de ord om en Riservaversion som du viskade i mitt öra på Il Duca Bianco.
Nu blev det ett synnerligen lyckat återbesök där vi för första gången också hade nöjet att träffa Vilma. Din karaktäristik är på kornet, inklusive hennes förvissning om att Piemonte är himmelriket på jorden. När vi nämnde att nästa anhalt på semestern var Österrike lyfte hon omedelbart ett ögonbryn och undrade misstroget vad i all världen vi hade där att göra. ;-)
Även vi kom därifrån med en burk av hennes hemlagade cugnà efter att först försiktigt ha frågat om den gick att köpa och fått ett barskt nej till svar. ;-) Och vilka ostar hon slängde fram som tilltugg. Helt fantastiska.
En sexpack av riservan plus några flaskor av Barbera Superioren fick vi förstås också med oss. Vi kunde i likhet med er inte hålla oss riktigt utan öppnade en av riservorna en regnig kväll i Österrike någon vecka senare. Kan bara hålla med om dina omdömen (både de första och de andra). Men resten av flaskorna försöker jag nog deponera i korkskruvsskyddat tillstånd ett antal år framöver.
Vad kul att ni tog er bort till Cascina Sciulun och fick träffa Vilma - underbar människa.
Riservan är förrädiskt god redan och lär knappast bli sämre de närmaste decennierna.
/Patrik
Skicka en kommentar