Ibland är det kul att ha två helt olika viner i parallella glas, särskilt när man bara vet vad som finns i det ena - vi har plockat varsin kandidat ur gömmorna utan att berätta för varandra vilket. Vi ger oss på en hjortfilé med tryffel- och jordärtskockspuré och mitt val är Gajas instegstoskan Promis 2006.
Ca´Marcanda ligger i Bolgheri i ett ganska flackt landskap som för inte så länge sedan mest bestod av försummade persikoodlingar, sedan dess har Antinorisläkten gjort en smärre revolution i området och lyckats skapa ett eget litet Médoc. Angelo Gaja började etablera sig här 1996, efter hårda förhandlingar med tidigare ägaren döptes vineriet till Ca´Marcanda som lite slarvigt kan översättas till "de eviga förhandlingarnas hus".
"Promis" är kortform för latinska promissio (löfte) och är tillsammans med Magari och Ca´Marcanda de tre Bolgheriviner, baserade på internationella druvsorter, som görs i Gajas namn.
Promis består av 55% Merlot, 35% Syrah och 10% Sangiovese som jäses och vinifieras var för sig för att sedan blandas under januari/februari, Merlot och Syrah kommer från Ca´Marcanda medan Sangiovesen hämtas från hans Pieve Santa-odlingar i Montalcino.
Lagring på lätt använda barriquer i 12 månader och 5 månader på flaska.
Djupröd med violett ram och ganska tät. Doften är elegant av svarta vinbär och modern fatkaraktär.
Frukten känns mogen och väl struktuerad säkerligen till följd av det goda året, körsbären är diskreta men finns där i bakgrunden. Merlotinslaget är naturligtvis tydligt men inte det första man tänker på - när vi kvällen efter provar halva Gute Weines Bordeaux 2005 probierpaket så kastar vi in Promisen som sjundevin och det skäms inte för sig bland de aristokratiska eleganterna men man känner att det inte är från samma växtplats.
I munnen gör sig ungdomligheten påmind med inte helt integrerade fattoner men syror och tanniner känns solitt balanserade med fyllighet och väl avvägd eldighet.
Väldigt välgjort, som vanligt, men en smula mainstream i överkant i vårt tycke.
(16p/20)
Rattis 2004 Marcenasco är ju tidigare avhandlad på längden och tvären men är en väldigt trevlig barolo i den moderna stilen. Trots storskalighet, även i detta fallet, så känns ändå Marcenascon avsevärt mer personlig än Promisen. Vi får avvakta en eventuell prisdump hos Philipson så att vi kan köpa på oss av 2005:an som enligt vissa ska vara snäppet bättre.
Två komplett olika viner men en intressant jämförelse.
(17,5p/20)
3 kommentarer:
Hej,
Drack Promis igår, intrycket var blandat.
Tycker att det dels var ett typiskt väldesignat Gaja-vin. Ingen ursprungstypiciet att tala om. Personlighet - nej. Visst finns körsbär och lite typisk ekplanka på första parkett, så italiensk, visst. Årgången har nog lyft vinet ett steg sedan 05-an.
Efter halva kvällen händer något. Vinet blir nu ett perfekt sipp-vin. Det växer faktiskt riktigt bra. Mina rätt avlägsna minnen av Magari var nog nu rätt lika denna flaska faktiskt.
Hade Promis kostat 209 spänn snarare än 279 kanske jag rentav hade tagit ordet "köp" vid min mun.
/Maritn W
Hej Martin.
Det där med att "ekplankan på första parkett" skulle vara något typiskt italienskt kan jag inte hålla med om, då har man druckit fel italienska viner. Jag tycker man snubblar på den där ekplankan lika ofta oavsett vinets nationalitet.
209SEK vs 279SEK vet jag inte om man ska hänga upp sig på, man får väl slanta upp det där sista för etiketten men vill man inte dricka Gaja så finns det massor av annat i den här prisklassen som är hur bra som helst.
/Patrik
..italiensk Gaja-Ek då?
;)
/MW
Skicka en kommentar