Den extremt villebrådstäta Köpenhamns-djungeln inbjuder nuförtiden till tätare safariexpeditioner än vad som får anses vara sunt. Lördagen bjöd på ovanligt distinkta nedslag då vi dels hade att göra med en importör som inte fysiskt var på plats, men som så gentilt gav oss koden till sin lagerport så att vi bara enkelt själva kunde hämta upp grejerna - här snackar vi service, sug på den SB! - och då vi dels hade Blekinges egen Dr Livingstone med oss i vår karavan, med blixtsnabba pitstops på Cibi e Vini och Otto Suenson som följd.
Ett besök som avvek från den italofila dominansen var hos Österreich Vin på Esplanaden i östra delarna av innerstan - en butik som andas kvalitet och kunnande och som har det absoluta toppskiktet av österrikiska vinmakare i sitt sortiment. Vi, som varande extrema blaufränkisch/zweigelt/sankt laurent-rookies, överlät med varm hand besluten om vad vår blandlåda skulle innehålla till ägaren Sebastian Rind Nelleman. Vi återkommer med rapport.
Annars får lördagen sägas ha gått i sangioveses tecken. Det avhämtades till och med ett gäng lådor brunello borta på Thorvaldsens Plads, mitt i den köpenhamnska lördagsshoppingsmeten. Försök själva hitta en bra parkering, tillräckligt nära för att kånka 6 lådor vin, någonstans mellan Folketinget och Gammel Strand en lördag vid lunchtid. Hustrun fixade dock biffen då hon, i egenskap av chaufför för dagen, helt sonika tog ett resolut tag om ratten och styrde oss upp över cykelbanor, busshållplatser, vägsuggor, stock och sten för att till slut elegant glida in precis jämte marknadsståndet där Carlo Merolli höll hov. Kudos till en typ av bilkörning som fått vilken napolitansk taxichaffis som helst att blekna!
En av dagens troféer är ett instegsvin som vi varit nyfikna på ända sedan vi läste Più Rosso-Niels' fina och lockande beskrivning av producentens toppvin. Vi har svårt att se att Il Molino di Graces Chianti Classico från det goda året 2007 kan vara annat än förträfflig?
20 dagars maceration följs av 10 månaders lagring på vardera tredjedelen av rostfritt stål, stora fat och begagnade barriques.
Vinet är mörkt och osedvanligt tätt för att vara 100% sangiovese. Doften är genast på med generösa skopor körsbärs- och vinbärsfrukt samt lätta stråk av bittermandel, rabarber, örter och lakrits. Munnen får sig en frisk syradusch och den utmärkta fruktigheten lever med ända ut i eftersmaken. Väldigt solid och genuin chianti i en stil som får mig att tänka på John Coltranes album Coltrane Jazz där han liksom svävade mellan sitt "klassiska" jag och sitt "moderna" dito. Det första vin som kommer upp för mig som har den här stilen är Querciabellas 2007:a. Det här är minst lika bra och dessutom upplever jag det som snäppet mera läskande.
Kostar 119DKK hos BB Vin.
2 kommentarer:
Ah, Österreich - snygg butik och många spännande flaskor. Ser fram emot denna rapport. Blev det nån Moric?
Mycket stylish. Jodå, det blev en Moric Reserve 2008 samt några blaufränkish från Weninger och Pittnauer. Ska bli spännande att hugga in på så småningom.
/Patrik
Skicka en kommentar