Vi , Vinosapien, BV-Jörgen och Lessrofs samlas hos Ingvar på den skånska västkusten för att prova lite roliga viner och snacka en hel del skit. Vi försöker ta mikrobloggandet till helt nya nivåer...
 |
Georgiskt bubbel, fylligt och hyfsat fräscht trots en del år på nacken (2004)
men viker ner sig när tempen stiger. |
 |
Ffffrrrappppatttto. 2011, rustikt och lite bonnigt i min näsa och mun.
Bra, men inte lika bra som... |
 |
...Occhipintis ljuvliga ffffrrrappppatttto! 2011:an är grym,
så elegant men ändå så kaxig. Sköna grejor. |
 |
Loire-chenin blanc med djup och ståtlig sötfrukt.
Praktfullt och garanterat ytterst lagringsdugligt. |
 |
Fruktigt, runt, generöst. Inte lika bra och spännande
som instegs-vernaccian, tyvärr. |
 |
Lite petrokemiska vibbar i nosen som dock vädras bort.
Grymt vitalt för sin ålder och bra fräschör trots årgång och druva. |
 |
| Ren storhet från start till mål. Inget annat än ett episkt vin. |
 |
| En smula anonymt, initialt, men ett sjusärdeles passande vin till den varmrökta laxen. |
 |
| I stort sett lika uselt som sist. Undvik! |
 |
| Lite stelt och opersonligt men ett i alla stycken användbart och generiskt vin. |
 |
| Sjukt piggt och helt utan ålderskrämpor, utvecklingen har knappt börjat. Jag älskar! |
 |
Schiava/pinot nero från Alto Adige. Skönt, personligt, äkta.
Det här kan jag tänka mig att spinna vidare på. |
 |
La Morra-barolo ligger långt ner på listan över gissningar.
Icke desto mindre ett mycket habilt vin från en intressant producent och ett klassiskt år (2008). |
 |
Tjong! Så j-la bra! Rent, rent och rustikt och basic men även elegant och med djup.
Bourgogne är som bäst när det smakar Piemonte!! |
 |
Tjong, tjong! Det blir inte så mycket bättre än så här, enligt min ringa mening.
2006:an är bra men 2004:an är monumental. |
 |
| Kvällens charmtroll. Så spritsigt, svängigt och avväpnande. |
 |
Kvällens ögonöppnare, främst pga tidpunkten då det serverades.
Upprensande syror som stannar kvar i gom och på tandkött i minuter efter att det svalts undan. |
Här någonstans sviker minnet och kameradisciplinen. Jag vill dock minnas att att det ställdes fram åtminstone någon friulisk picolit och en och annan österrikisk bio-zweigelt innan vi satte oss i bilen och styrde in mot det trygga, omfamnande inlandet efter denna dagslånga kustexkursion.
Stort tack Ingvar, och ni andra!
Läs vad Lessrof tyckte
här. Vinosapiens intrikata minnesnoter hittar ni
här.
9 kommentarer:
Härlig kväll som det verkar, och en exemplariskt stram och informativ post ;)
Burlottos Monvigliero 09 får väl därmed anses vara definitivt sågad jäms med fotknölarna? Frågan är då om det också gäller deras 09 Cannubi?
Det gömmer sig uppenbarligen fler små pärlor i Cibis sortiment.
Var får man tag på Radikon? Måste ju provas.
Jo, stramt är det i alla fall. Nackdelen med att inte föra anteckningar är att man måste få ner något snabbt medan intrycken är färska. På viss bekostnad av fluff och djup. ;)
Den här Monviglieron var i ärlighetens namn något bättre än den förra men mycket långt från vad man kan förvänta sig av en så här pass framstående producents toppbarolo. Nollnian har överhuvudtaget mycket lite med barolo och nebbiolo att göra i sin smak- och doftprofil. Kunde i princip lika gärna vara en nya världen-pn, eller dylikt.
Lättaste sättetatt få tag på Radikons Fuori dal Tempo är nog att skicka ner Ingvar att köpa på plats. ;)
/Patrik
Hvirvelvin/Manfreds har Radikon. Fast en styv dansk tusing är klart maffigt, om än inte oväntat.
http://shop.manfreds.dk/product/radikon-fouri-dal-tempo-2000-134/
/Patrik
vill bara skicka in en liten brasklapp om radikon...
doftmässigt inte helt ok...lite väl mycket ostbutik och annat som i min näsa inte har i ett friskt vin att göra. initialt var smaken precis som iv uttrycker...episkt.
däremot några timmar senare har vinet krackelerat. utseendet går inte att beskriva i ord...måste ses.
fortfarande ok i munnen men resan neråt hade kommit en bra bit på väg.
fick ändå en glimt av vad radikon kan åstadkomma.
Inga problem för min del med den ostbutiken. Däremot en näsa som strävar mot det oxiderade, lite madeira, svamp, nötter. Men ett vin att bli verkligt tagen av, eller möjligtvis att avfärda.. Vattendelare?
/Patrik
Patrik - fint fångat! En kväll med fler ögonöppnare än vattendelare, främst Bramaterra, bourgognen och Fenocchion förstås. Klinec verduc med ålder, trevligt och med många minnen som väcktes till liv. Likadant med Rojacs malvazija. Bäst var förstås hela sammanhanget - sällskapet, utsikten, samtalet, käket, vinerna! Och jo, det kom sedermera fram en picolit och en synnerligen malplacerad zweigelt (min andraflaska), som tyvärr var off på ett märkligt sätt - eller så är det producenten som är det, något oklart vilket vid den tiden på kvällen. Och glöm inte moscato d'Astin (Rinaldo?) till den förföriska desserten, influgen direkt från det skånska hjärtlandet
Radikon förresten. Episkt var ordet - tillsammans med fascinerande - och också en episk förvandling till dyig sjöbotten med upprörda gruspartiklar i kvällens slut. Det hade varit extremt intressant att höra producentens egen kommentar till vinets utseende, doft och smak
WOW - Smuk post, det ligner en fantastisk aften!
VH Niels
Man får nog försöka betrakta Fuori dal Tempos "ihopklappning" som en del av vinets föreställning. På med de poetiska glasögonen och bort med den tekniskt analyserande monoklen. Flummigt? Javisst! Men skönhet är inte alltid förfinad och raffinerad. En del saker går raka vägen till hjärtat, utan omvägar.
Det sagt så vore det så klart extremt intressant att prova en annan flaska också... Ingvar! ;)
/Patrik
Skicka en kommentar