Ribolla Gialla 2012 (Marco Sara) Så länge man kan minnas har släkten Sara brukat sin jord i den västra delen av Colli Orientali del Friuli. Vid sidan av spannmål och djurhållning har man i alla tider självklart odlat sitt eget vin men det var först på sjuttiotalet som man styrde in sitt fokus på vinmakandet och det var inte förrän 2012 som man själva började buteljera sina torra viner, dessförinnan såldes dessa som vini sfusi.
Man har idag sju hektar vin med i huvudsak lokala druvsorter, fokus är fortfarande på de söta picolit och verduzzo men friulano, ribolla giallo och refosco ägnas allt mer uppmärksamhet, och tillvägagångssättet är organiskt och låginterventionistiskt.
Mineraliskt, salmiaksalt och med en skön tropisk fruktpastill i origo känns det här som gjutet till allt från skaldjur till milt syrliga bergsostar. Hantverket, druv- och traktstypiciteten och det personliga anslaget är oklanderligt. Syrorna kunde gärna fått skruvas upp ytterligare ett snäpp för att fullt ut möta upp och matcha den yppiga frukten, och därmed uppnå "bulls eye-status", men klart njutbart och synnerligen funktionellt likafullt. Och för priset (105 DKK) är leveransen med beröm godkänd. Finns hos Cibi e Vini i Köpenhamn.
Barbera d'Alba 2010 (Mauro Molino) En typisk ardenner-barbera som det bara är att spänna för harven, låta spotta i hovarna och börja jobba. Ren, bärfruktig, ståltankslagrad La Morra-barbera med syrorna i behåll, förmodligen till stor del tack vare den lite svalare årgången. Örtigt, något grönt, kanske rentav stjälkigt men mycket piggt och energiskt. Barbera-identiteten är bibehållen, tveklös, närmast skoningslös vid närmare eftertanke med all sin rika bärfrukt, sina lite läderartade toner och en mörk, fruktdriven smak i stort sett helt befriad från tanniner. Oklanderligt till all tomatbaserad såsverksamhet och definitivt inte bortkommet till en porchetta som fått sin sista smörjelse på grillen. 12 pavor går loss på 900 DKK hos Gerbola Vin på Frederiksberg.
'Di Ora in Ora' Alto Adige Lagrein 2009 (Ferruccio Carlotto) är ett vin vi druckit vid flera tillfällen men som aldrig varit så samlat och fokuserat som nu. En veritabel stråle av intensiv blåbärsfrukt och kalkiga mineraler återfinns i såväl doft som smak. Liksom för övrigt kryddlådan, lakritsroten och det råa nötköttet. Det här är lagrein från Ora, eller Auer inte långt från Mazzon i Sydtyrolen, som befinner sig på en hög nivå, både vad beträffar altitud och kvalitet. Riktigt läckert och dessvärre sista flaskan.. Har funnits, och återfinns förhoppningsvis snart i ny årgång, hos Cibi e Vini.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar