måndag 22 april 2013

Groppello 2010 (Le Gaine) & litteraturtips


Groppello utgör en lätt diffus lucka i vår druvkunskapsskatt. Vi har visserligen sänkt någon låda av La Basias 2009:a för något år sedan, men där stannar vår erfarenhet av den här lombardiska exklusiviteten som i de flesta fall återfinns i trakterna kring Brescia och Lago di Garda. Oftast handlar det om matvänliga, enkla viner - synbarligen helt i vår smak, alltså! Signore Merolli har ju en hel uppsjö att välja på i sitt sortiment så vi har köpt på oss ett gäng av dessa i fortbildningssyfte.

Och Le Gaines variant är inget undantag. Strukturen är mycket lätt, närmast lättsam men långt ifrån banal. Syrorna är propra och väl tämjda men inte alls tråkiga. Doftpaketet är rödbärigt och lite lätt kryddigt eller kanske snarare örtigt. Inget motstånd överhuvudtaget, bara att bälga i sig deciliterstora klunkar av, lätt kylt till i stort sett allt - kött, fisk eller äggakaka. Ett snällare, men samtidigt snyggare, vin än La Basia-groppellon. Priset; 55 DKK, klagar man förstås inte heller på...


Søren Franks Barolo - Vinene fra Alba är ett referensverk i vardande som man som barolofantast absolut bör ha i hyllan. Snyggt komponerad, snygga bilder och snyggt skriven men trots detta ytterst matnyttig, faktaspäckad och på en nivå som tilltalar även den mest hårdhudade nörden. Man får en hel del insiderinfo som man kanske inte snokar sig till så lätt annorstädes. Som till exempel att Schiavenza har gett upp Pernos nebbiolo som barolodesignerad eftersom backen alltför ofta drabbas av hagel. Typiskt den formen av information som Kronstam eller Håkan Larsson ständigt underlåter att förse oss med.

Pellegrino Artusis Science in the Kitchen and the Art of Eating Well (La scienza in cucina e l'arte di mangiar bene) är däremot ett sedan länge etablerat referensverk när det kommer till italiensk gastronomi, ytterligare ett svart hål i kunskapsskatten för vår del - men aldrig för sent för bot och bättring. Det här är härlig läsning och gott om användbara recept sammanställda av le bon vivant; Pellegrino Artusi i slutet av 1800-talet. L'Artusi är ett historiskt dokument skrivet i en skönt avslappnad, lätt humoristisk stil. Och rätterna och recepten är ju faktiskt i stort sett exakt desamma än idag...

Inga kommentarer: