fredag 24 augusti 2012

Barolo Cerrati 2004 (Cascina Cucco)


Visst ska man glänta på dörren in till fynd-stash-rummet och kanske rentav sprätta upp en låda med jämna mellanrum. Och visst bör man kunna få tummarna loss och skriva någon rad om vad som hänt med vinet i fråga sedan sist, med jämna eller ojämna mellanrum. Det är bara det att skulle man skriva om VARJE öppnad flaska barolo, i någon inkarnation, från Cascina Cucco så vore den här bloggen etter traggigare än vad den redan är.

Cerrati 2004 är närmast legendarisk i den svenska vinbloggosfären vid det här laget. Det drog en synkroniserad våg av Cascina Cucco-feber över landet för pass tre år sedan, när Carlo Merolli närmast skänkte bort den här ambrosian från en kanonårgång för ynka 132DKK. Det organiserades och anordnades gruppekøb-turer där bilar bräddfylldes med Cerrati-04 som sedan distribuerades till den barolodehydrerade svenska populationen som sedermera fyllde sina lador med dessa välsignade lådor. Och det roliga i kråksången var att i stort sett alla var överens om att det här var en för j-la bra barolo!

Även vi var förstås med på tåget och köpte på oss rejält av den här årgången, och har också provat av den med hyfsat jämna mellanrum. Det kommer därför inte som någon chock när man återigen kan konstatera att det här är en himmelsk, ljuvlig och nära nog orgastiskt njutbar nebbiolo! Solitt koncentrerad näsa med allt gott en välpackad barolopåse kan tänkas rymma. Till och med direkt ur flaskan poppar och spritter det av serralungiska markörer som ber oss att knäppa på fyrpunktsbältet och njuta av resan som förestår. Med lite luft samlar förstås allt ihop sig och blir ännu mer komplett, fast någon påtaglig mognadsutveckling kan vi inte direkt detektera.

Det är möjligen i munnen som jag tycker mig få en lite mjukare, rundare och lenare upplevelse än vid tidigare möten med den här barolon, men då är vi nog inne på hårklyverier. Det är hur som helst alltid svårt med "mentala" A/B-tester. Munnen fylls ut rejält av en mörk och mullrande frukt och en sammetstät tanninmatta, men den här juicen lyckas på något märkligt sätt hålla sig saftig och extremt klunkbar flaskan igenom. En flaska som för övrigt tar slut på strax under a NY minute...

Som FV är inne på så kan det möjligen vara en liten portion glatt återseende med i bilden, men i vårt fall tycker jag att vi har upprätthållit en så pass tät och frekvent kontakt med nollfyran att vi med viss objektiv emfas åter kan konstatera att det här rätt och slätt är en löjligt bra barolo. Mat? Visst - en köttabit, kantareller, lite grädde. Men det går faktiskt exakt lika bra utan.

Fler som provat Cucco-barolo i någon skepnad den senaste tiden, och dessutom berättat om det, hittar man här och här.

11 kommentarer:

Henrik sa...

Ahmenvafan ...
Hur man ska klara av att sitta på de relativt får man har kvar när du håller på så här :-)
Nåväl, härligt att höra att tunneln är ljus!

Lessrof sa...

Och vi som missade tåget, eftersom intresset inte eskalerade förrän lite senare, gratulerar er andra. Visst är det härligt när vinerna håller och inte bara är nyhetens behag. Priset verkar osannolikt lågt.

vh L

Italienska viner sa...

Henrik - Tunnel? Bah, franskt påfund! Här snackar vi snarare bro - Ponte di Perfezione. ;))

Lessrof - Man kan bli lite orolig att ens preferenser möjligen ändrats sedan man köpt på sig rejält av någonting. Här har vi ju trots allt att göra med en "modernare" barolo - av den typen man kanske inte dricker så ofta längre. Detta är dock inget man reflekterar över - ett magnifikt vin, i sin stil.

/Patrik

Finare Vinare sa...

Sant, Patrik. Det är lätt att sortera bort saker som fått en vecka i roto och hälften nya barriques. Men då gör man ett misstag - visade det sig i alla fall när vi provade La Morra-barolo med Mauro & Daniela Veglio igår. Nollåttorna var särdeles eleganta, särskilt Rocche dela Annunziata var helt fantastiskt med alla rosentoner man bara kan önska, särskilt från nyponrosen..

Finare Vinare sa...

Rocche del Annunziata ska det förstås vara.

Finare Vinare sa...

Eller snarare Rocche dell'Annunziata

Italienska viner sa...

Anywho...;) Nebbiolo + roto + barrique är ju ett omvittnat knepigt kapitel, kul att Veglio leverade! Fast RdA-08, då snackar vi runt €40? Fanns det möjlighet att handla?

/Patrik

Finare Vinare sa...

Arborina, Gattera, och Castelletto kostar €32 på gården och Rocche dell'Annunziata €45. Tyvärr ingen svensk importör (än).

Veglios är inte pigga på att skicka utomlands med fraktföretag men i Danmark finns deras viner att köpa hos Enoteca. RdA -07 kostar 479 dkk.

Italienska viner sa...

Jo, Annunziata-prisbilden förpliktigar. Provade Cordero di Montezemolos Barolo Monfalletto 2007 igår. Visst var den bra och trevlig på alla vis, men är det något jag handlar på mig? Knappast för en fyrhundring. Carlo har skämt bort oss. ;)

/Patrik

Anonym sa...

Låter minst sagt trevligt!

Missade precis 06:orna som verkar ha tagit slut hos Carlo här nyligen och grämer mig bittert...

Några tips på bra Barolo från Carlo i övrigt? Eller Töpler för den delen? Jag är fortfarande en novis men älskar bra Barolo.

Tack för en riktigt bra blogg!

/Johan

Italienska viner sa...

Carlo har även Schiavenza, en annan favorit i en mer traditionell stil.
Töpler? Ja, jösses. Där finns i stort sett "allt". Bara att dyka in och prova det som verkar intressant.

Lycka till!

/Patrik