Ett gäng pigga röda österrikare

I samma ögonblick som man stegar in i den lilla avskalade butikslokalen på Esplanaden i Köpenhamn, känner man på något vis doften av kvalitet som slår emot en. I Sebastian Rind Nellemanns Österreich Vin är takhöjden högre än vad golvet är brett. Hörnlokalens stora fönster vätter ut mot gatan och den nobla Østerportkulissen. Den enda egentliga inredningen är en köpmansdisk och en massa staplade vinkartonger, alla förvisso läckert designade men likafullt utstrålande rustik nutida österrikisk biodynamik.

Vi är mer eller mindre kompletta rookies i grenen röda österrikare, men har vid ett flertal tillfällen blivit utsatta för intensiva påtryckningar från den blekingska arkepelagen om att det här bestämt kan vara något för oss. Vi ber Sebastian plocka ihop en blandlåda med 6 olika viner som kan ge oss en rättvis bild av vad som händer på blaufränkisch/zweigeltfronten just nu. Vi provar halvblint och passar på att blanda in en liten joker i leken: Californisk pinot noir är ytterligare ett minst sagt outforskat område för oss. Så in med en sådan av hyfsat snitt, som hjälp för att upprätthålla den sensoriska koncentrationen kvällen igenom så att man inte slappnar av, om inte annat. Alla de 6 österrikarna är köpta hos Österreich och jänkaren finns att beställa i BS.

Glas 1 öppnar med en rejäl ostbutiksswisch och en initialt knuten fruktighet som piffats upp med kryddpeppar, pickles, malört och en diskret jordton. I munnen är frukten trots allt charmigt köttig med lingon och vinbär i centrum, samtidigt som det riktigt strålar av energi och mineralitet om den här juicen. Stingig syrlighet och en spänstig, lätt struktur som landar i en angenäm munkänsla och raspar till lite lätt på gom och kinder och till slut mynnar ut i en läcker tobaksbemängd eftersmak. Rent, tydligt och väldefinierat - det här är riktigt bra grejer!

Reserve Blaufränkisch 2008 (Moric) Producenten Roland Velich håller till i Mittelburgenland, sydost om Wien, och gör en hel räcka olika blaufränkisch i en originell och kompromisslös stil - "Blaufränkisch unplugged" kallar han det själv. Reserven är en blandning av frukt från flera lägen i Neckenmarkt och Lutzmannsburg. (260DKK)

Glas 2 är en djupt blåröd skapelse som osar av mörka skogsbär och vita blomster. En elegant men likafullt koncentrerad moscatoparfym lägrar glaset och släpper inte greppet. Smakpaletten är totalt tanninbefriad med högt klingande syror och en rasande ren och frisk frukt. Suverän drickbarhet med alla parametrar i fullständig balans får mig att tro att vi har ett veritabelt klassvin i glaset.

Atanasius (Rot) 2009 (Gut Oggau) En Demeter-biodynamiker från Neusiedlersee med en karaktärsfull samling viner av uteslutande endogena druvsorter i sin portfölj. Atanasius är en blandning av zweigelt och blaufränkisch och är ett instegsvin i den här intresseväckande producentens vinfamilj. (135DKK)

Glas 3 lättar omedelbart på förlåten och tankarna löper direkt iväg till riktigt bra spätburgunder. Mogen jordgubbsfrukt och en inbjudande fatsötma ger ett lite småslampigt intryck men allt andas balans och så småningom en hel del elegans. I munnen känns allt hyfsat samlat trots att frukten verkar gå på öppna spjäll. Här får man se upp med temperaturen - ett par grader för varmt så sticker fräschören och kvar blir bara julmust- och cola-tonerna. Bra vin men långt i från kvällens höjdare.

Blaufränkisch Alte Reben 2006 (Weninger) Franz Reinhard Weninger är en ung vinmakare i Mittelburgenland som nyligen tagit över faderns biodynamiska gård. De röda vinerna är lagrade på små fat och ska vara fulla av kraft såväl som karaktär. (220DKK)

Glas 4 är en cowboy på hästryggen som vrålar: yeeehaaaah och låter läderpiskan snärta i luften, kontra resten av startfältet som plötsligt framstår som Spanska Ridskolan i Wien. Här har vi en ljus och supertransparent brygd som välter ut ångor av nydraget tändsticksplån, jordgubbskompott och en hel del stall. Allt är fruktigt, opulent, framfusigt och lite baktungt. För mycket av det mesta men förmodligen ganska lätt att gilla. Inte särskilt svårt att plocka ut i det, i jämförelse, ganska timida sällskapet.

Santa Maria Valley Pinot Noir 2007 "La Bauge Au-dessus" (Au Bon Climat) Jim Clendenen i Santa Barbara County tillhör legenderna i amerikansk vinmakning och förfogar över ett stort antal vinmarker runtomkring i Central Coast. Det här lär enligt uppgift vara en crowd pleaser som görs på druvor från 'block two' i välkända vingården Bien Nacido. (349SEK)

Glas 5 har en rödbetsröd färg med viss transparens. Doften känns klarröd med friska bär och ett knippe gröna örter. Syrorna är skarpa och precisa med tydliga konturer - ett superdefinierat, högenergiskt och ultraelegant vin med en munkänsla som andas lika delar riktigt bra gamay, norra-Rhône-syrah och dolcetto. Eftersmaken känns samtidigt svalkande och pulserande. Detta är en vitamininjektion och prozac för själen - kvällens definitiva vinnare i min bok!

Zweigelt 2010 (Claus Preisinger) Ännu en ung biodynamiker och dessutom medlem i Pannobile-gruppen. Claus Preisinger är född 1980 och håller till i Gols i Neusiedlersees nordostligaste hörn. 100% zweigelt som handplockas och får ligga kvar på jästen i små fat under 10 månader. Underbar livsbejakande juice som jag sällan sett maken till och till ett pris som närmast får en att rodna. Köp! (120DKK)

Glas 6 är närmast blårosa med en fin, ren parfym och ett lite skitigare koppel toner av asfalt, tjära och tryffel med en diskret lakritspendang i fonden. I munnen är allt däremot lätt och friskt med en skyhög drickbarhet och urläcker mineralitet. Smakar nyttigt på något vis. Avgjort renare och fräschare än Alte Reben-varianten från samma producent.

Saybritz Blaufränkisch 2007 (Weninger) Ytterligare en blaufränkisch från Weninger, här med frukt från Saybritz som fått ligga 6 månader på barriques och 7 månader på stora fat. (175DKK)

Glas 7 Tät, sötmogen frukt med örter -dragon, malört, libbsticka - och en ren, tydlig skärpa i kompositionen. Munnen känns distinkt med precisa lingonsyror och en del finmaskiga tanniner, en viss bio-känsla och hög koncentration. Tydligt, definierat och stringent - det här är inget skitvin.

Blaufränkisch Rosenberg 2007 (Pittnauer) Liksom Preizinger är detta ännu en biodynamiker belägen i Gols och medlem i Pannobile. Gerhard Pittnauer brukar omtalas som Österrikes bästa rödvinsproducent med bland annat sin Pinot Noir Baumgarten och sina olika Sankt Laurent-viner. Det här är deras topp-blaufränkisch. (325DKK)

Sammanfattningsvis så kommer vi att dyka djupt i det österrikiska bio-zweigelt-träsket framöver - underbar druvkaraktär som lär ta upp kampen med både Occhipinti-frappato och nollnie-beaujolaiser inom kort. Blaufränkisch på den här nivån är inget annat än fantastisk och förtjänar också ytterligare fördjupning.