fredag 8 april 2016

Vinupetra 2006 (I Vigneri – Salvo Foti)


Jag har druckit åtskilliga viner från Etna de senaste 6-7 åren. Jag har gillat somliga medan jag tyckt att andra varit direkt ointressanta och inte alls tilltalat mig – inget konstigt med det, en erfarenhet och ett förhållningssätt som väl de flesta vinintresserade delar och kanske har till i stort sett alla regioner? Det som jag däremot tycker är lite konstigt är att det liksom inte sagt ka-ching mellan mig och fler producenter här, fastän det egentligen i många avseenden borde gjort det. Jag menar; vinerna härifrån uppvisar ofta samma kvaliteter, och inte sällan liknande smakspektra, som jag kan uppskatta hos en mineralstinn nebbiolo från norra Piemonte eller bli alldeles salig över i en svalodlad sangiovese från Radda in Chianti. Den enda Etna-producent jag egentligen fallit pladask för, vars viner jag verkligen älskar och ständigt återvänder till är Calabretta, en av de få verkliga old-school-producenterna på vulkanen.
Och sedan var det ju förstås den här tjommen…

Vi har sedan en tid tillbaka förstått att det är Salvo Foti man ska ha ögonen på för att få en uppfattning om hur vin från Etnas norra slänter egentligen ska smaka. Han är född i Catania och har hållit på med vinmakning här sedan 1981, på sistone som enolog och rådgivare hos bland andra Gulfi, Benanti och ViniBiondi, men bestämde sig för några år sedan för att starta ett eget projekt och göra sina egna viner. Hans I Vigneri är en liten sammanslutning med ett gäng andra småskaliga, traditionella odlare på Etna vars syfte och strävan är att hålla de gamla anrika traditionerna levande. Föreningen har hämtat sitt namn från Maestranzi dei Vigneri som bildades på Etna 1435 och på många sätt var en inflytelserik organisation i området under flera sekel. Idag består I Vigneri av sju producenter/markägare och åsnan Ciccio som alla solidariskt hjälper varandra med arbetet i vingårdarna.

Alla metoder man använder sig av är ytterst traditionella – enbart alberello-odlade rankor, spontan jäsning i öppna tini och betongkar, lagring på 100-200 år gamla kastanjefat, ingen konstgödsel, inga pesticider, ingen temperaturkontroll, ingen rening, ingen filtrering, lite svavel vid buteljering om det behövs, racking och buteljering strikt efter månfaserna. Inte för att svära sig till någon särskild sekt eller ideologi, utan bara för att det är så man alltid har gjort, här liksom på så ofantligt många andra platser runt om i Europa.
Druvorna till Vinupetra utgörs till obestämda andelar i fallande storleksordning av: nerello mascalese, nerello cappuccio, alicante (grenache) och francisi, från drygt 0,5 ha i Calderara in contrada Porcheria (Passopisciaro), Castiglione Sicilia. Odlingen befinner sig 700 meter över havet på Etnas nordsida och stockarna här har en medelålder på drygt 100 år.

Redan när vi tar en tjuvsniff ur den nyligen fyllda karaffen kan vi konstatera att det här är det mest seriösa vi någonsin träffat på från Etna, eller rättare sagt Sicilien. Koncentrationen är makalös. Varm och mogen nos med läder, elegant torkad frukt, marsipan, lite sottobosco, amarena och sukat. Munnen är å andra sidan avväpnande sval med exakta syror och precisa mineraltoner. Med ytterligare luft blommar det ut på riktigt och får liksom vingar. Fortfarande ytterst koncentrerat, som följd av de gamla stockarna och ett diaboliskt snyggt vinmakeri. Otroligt imponerande vin och en riktigt stor upplevelse. Bara att buga ödmjukt inför så här mäktiga grejer.

4 kommentarer:

Tom sa...

Hej,

Tack för rapporten. Finns det en svensk importör?

Italienska viner sa...

Jag vet inte. Jag har köpt mina hos www.attoadivenire.com i Italien.

/Patrik

Finare Vinare sa...

Vi shoppade Salvo Foti från tyska unserweinladen.de. FInns en del annat smått & gott där...

Anonym sa...

Så du gillar Raddaviner?
Då har du väl inte missat Val delle Corti?
Eller varför inte L'Erta Di Radda, enklare, billigare men gott.

/Silfver