måndag 14 oktober 2013

Schiava Nera 2012 (Gino Pedrotti)


Schiava från Trentino. Det här är fjäderlätt, nästan viktlöst. Blotta anblicken av den skira juicen - en klar blålila kärna som vittrar ut i en fullt genomsiktlig, granatäppleröd periferi - deklarerar att vi har att göra med en ballerina eller kanske snarare en vinets Nadia Comãneci, lika vig, nätt och spenslig. Aromatiken är lätt örtig, rödbärig och med en försiktig släng av lakritssleven. Helhetsbilden är trots denna skenfagra nätthet generös och livlig, både i näsan och i munnen. En yster och pigg skepnad. Små nipsiga stick i kinderna och på tandköttet av den friska syran och en skön frukt som känns som en korsning mellan röda vinbär, gröna äpplen och syrliga hallon viker ut sig i munhålan. De 12,5 procenten alkohol bidrar förstås också till att ge anrättningen en extra brio-skjuts.

Mycket gott och kul vin från ytterligare en av alla dessa små artigiani som verkar finnas i varenda vrå av det vinmakande Europa nuförtiden. Det här är ett superanvändbart vin som hamnar någonstans mellan en rosato och ett vanligt lätt rödvin i intensitet. Läskande och munrensande. En klar rekommendation för alla som är inne på den här lätta och syradrivna vinstilen att kolla upp. Finns hos Cibi e Vini i Köpenhamn.

3 kommentarer:

Lessrof sa...

Låter klart intressant!

Italienska viner sa...

Helt klart något som ni gillar. Rent, enkelt och älskvärt på alla vis.

/Patrik

Ingvar Johansson sa...

Schiava förtjänar verkligen uppmärksamhet och du har verkligen fångat precis hur schiava ska smaka. Låter som ett givet köp